I huvudet på Sanji Tandan
För 27 år sedan ordnade Sanji Tandan svensk distribution åt "Rappers Delight". Nu går han över till bokbranschen med Kriminalförlaget. Intervju från Dagens Industri Weekend 7 april.
Text: Jan Gradvall
En av de stora profilerna inom svensk musik satsar på ny bransch. Sanji Tandan, tidigare VD för Warner, startar eget bokförlag. I slutet av maj kommer de första böckerna på Kriminalförlaget.
Enligt flera omröstningar i branschtidningen Musikindustrin på 1990-talet blev Sanji Tandan utsedd till både mäktigast och mest intressant i svensk musikbransch.
Under Tandans ledning gick Warner från att vara Sveriges femte största skivbolag till att under guldåren, med storsäljare som Orup, Madonna, Eric Gadd och DiLeva, vara nummer ett.
För två år sedan lämnade Tandan VD-jobbet på Warner för att i stället starta S56, en egen skivetikett uppkallad efter hans födelseår. S56 har i dag blivit Network Entertainment Group som driver hela den anrika MNW-katalogen med artister som Ebba Grön, Hoola Bandola Band och Nationalteaterna. Men från och med nu satsar han i stället på böcker.
”Jag har inte haft så här roligt sen jag började”, säger Sanji Tandan. ”Det är bara i tre-fyra perioder i mitt liv som jag fått en lika stor kick av något. Att ge sig in i bokbranschen är verkligen en gigantisk utmaning. Men det finns ett hål som jag vet att jag kan fylla. Dagens svenska bokförlagsbransch känns väldigt konservativ. Lika konservativ som jag för tio år sedan upplevde den svenska skivbranschen när jag kom tillbaka från chefsjobb i London.”
För den som tittat in i Sanji Tandans vardagsrum är det egentligen ingen överraskning att han till slut skulle börja jobba med böcker. Skivhyllan har krympt mer och mer. ”Jag har knappt lyssnar på musik hemma de senaste åren. Nu gör jag det igen, tack vare iPod.”
Vad som i stället dominerar i familjen Tandans vardagsrum är bokhyllor. Meter efter meter med främst amerikanska deckare. Sanji Tandan har till och med en särskild bokhylla för böcker signerade av sina favoritförfattare. ”Jag tycker det är kul att samla på sånt. Många har jag köpt från eBay eller specialbokhandlar.”
Det är också just vid denna bokhylla med egna favoriter som historien om Kriminalförlaget börjar.
”I somras var vi på semester i Spanien. Jag läste ut alla mina amerikanska böcker och hade inget kvar att läsa. I stället tog jag en av min frus. Hon läser helst på svenska Jag hade knappt läst någon deckare på svenska och slogs av hur dålig översättningen var. När vi kom hem igen ställde jag mig här vid hyllan, plockade ut originalen och började drömma. Tänk om jag kunde göra det bättre? Tänk om jag kunde få kontakt med en sån som James Lee Burke?”
Sanji Tandan letade rätt på mailadressen till sin idol James Lee Burke, skrev ett brev och tryckte på send – och fick nästan omgående svar. Ja, Burke var definitivt intresserad.
Sanji Tandan fortsatte sedan kontakta sin andra fyra favoritförfattare. Med erfarenhet från musikbranschen, där stjärnorna omges av arméer av underhuggare, blev han förbluffad över hur lätt det var att få personlig kontakt med miljonsäljande författare.
Även deckarstjärnorna Sue Grafton, Lawrence Block, Robert Crais och Robert B. Parker var intresserade av att jobba med den entusiastiske svensken med det indiska namnet och den transatlantiska accenten.
Och från att det varit en hobby befann sig Sanji Tandan plötsligt i positionen som svensk förläggare åt fem amerikanska författare. Den femte författaren, den mer skräckorienterade Dean Koontz, fick han av bara farten.
När Sanji Tandan talar om sina kommande böcker använder inte ordet deckare utan crime, ett begrepp som även börjat sprida sig i Sverige. Genren har mer gemensamt med kriminaljournalistik än med pusseldeckare.
”Många svenska förläggare är skeptiska till crime. De tror det är en kortsiktig hype. Men titta på utländska bokhandlar. Minst en tredjedel av utrymmet ägnas åt crimeböcker. Varför ska det vara annorlunda i Sverige? Att det inte funkat hittills tror jag beror på en kombination av dåliga utgivningar och dåliga översättningar.”
Sanji Tandan kommer att driva Kriminalförlaget tillsammans med sin fru, Carina Tandan. Det enda kontor som finns är ett rum i villan. ”Jag vill ha det så, personligt och intimt, utan stora omkostnader.” De andra tjänster som behövs köper han in.
Kriminalförlaget har just skrivit distributionsavtal med SAM (ägt av Bonnier) och säljavtal med Wahlström & Widstrand (också Bonnier). ”Jag har haft möten med många bokförlag som varit intresserade av samarbete. Men jag valde W&W för att marknadschefen där, Bernt Meissner, själv läser crime och förstår vad jag vill göra.”
För att få översättningarna rätt har Sanji Tandan undvikit traditionella boköversättare och i stället vänt sig till svenska journalister som själva är crime-älskare. ”Det är det viktigaste, tror jag”, säger Sanji. ”Att man har ett driv och flyt i språket. Och att man förstår vad som är speciellt med genren och har stor kunskap om USA och amerikansk kultur.”
Första boken ut på Kriminalförlaget – ”Släktvapnet” av James Lee Burke – är översatt av Mats Olsson, sportkrönikör på Expressen som har USA som något av sitt andra hemland.
Sanji Tandan tycker även att svenska utgivningar i genren har för okommersiella bokomslag. ”Jag tycker om amerikanska bokomslag. De har mer energi, mer färger, ofta relieftryck, ett helt annat formspråk. Precis som att jag försöker behålla originalkänslan i språket behåller jag därför även i största möjliga mån formgivningen från originalomslagen.”
Andra i mediebranschen tycker att ordet kommersiell är något nedsättande. Inte Sanji Tandan. ”Jag är superkommersiell. Jag vill göra saker som säljer mycket. Det är det jag tycker är roligt. När jag nu ger mig in i bokbranschen kommer mina titlar inte bara att ges ut som böcker utan i alla tänkbara former. Som ljudböcker, nedladdningsbara filer och till mobiltelefoner.”
Sanji Tandan kommer från en indisk familj och är född i Stockholm. Hans pappa, Saran Tandan, gick på Stanford i USA i samma klass som Hewlett och Packard.
Pappa Saran Tandan är i dag pensionerad men har jobbat på Ericsson i hela sitt liv. Efter att ha varit chef i olika länder i både Asien, Afrika och Mellanöstern hamnade Saran Tandan till slut i Sverige där Sanji föddes.
”Pappa reste oerhört mycket. När jag var 6-7 år flyttade vi till Kairo. Vi pratade engelska hemma. När jag sedan kom tillbaka till Sverige gick jag på internatskola med delat språk. Jag talade perfekt svenska ett tag, men när jag kom tillbaka uppstod den amerikanska brytning jag haft sedan dess. Jag vet faktiskt inte varför.”
Sin första goda affär gjorde Sanji Tandan som tonåring när han fick vara med sin pappa, som då var Ericsson-chef i Singapore, på ett cocktailparty.
”Jag började prata med en kinesisk grossist som handlade med kassettband. Jag älskade musik, men var frustrerad över hur dyra kassetter var i Sverige. När jag kom hem igen pratade jag med vår granne, som var chef på Onoff, och sade att jag kunde fixa billiga kassettband. Hur många kan du fixa? frågade han. Hur många vill du ha? frågade jag. Han tog direkt 25 000.”
Märket på kassettbandet var Maxell. Tillsammas med sin vän Fredrik von Rosen började Sanji Tandan parallellimportera kassettband från Asien. De sålde hundratusentals till Onoff och andra försäljare.
Till slut hade de tjänat tillräckligt mycket pengar för att verkliga sin dröm: att köpa den lokala skivaffären där de bodde i Täby Centrum. Denna lilla skivaffär, Playman, blev Sanji Tandans väg in i skivbranschen. ”Det hände mycket nytt i slutet av 1970-talet. Jag var en av få som gillade Chic lika mycket som Sex Pistols.”
Efter en tid började hans kompis på Handels, men Sanji satsade mindre och mindre på sina studier och mer och mer på musik. Bland kunderna på Playman fanns killarna i bandet Sad Motion. Sanji gav ut deras låt ”Jag vill ha dig i kväll (men jag har ingen chans)” som i dag räknas som den första svenska danshiten.
Därefter fick han jobb på en liten svensk etikett kallad SOS. Egentligen var anställd som DJ-ansvarig, den som skulle förse diskjockeys med nyheter, men blev snabbt inblandad i utgivningen. ”Skivbolagen på den tiden fattade inte dansmusik. De förstod inte hur stort det skulle bli.”
Sanji Tandan åkte till New York och skrev distributionsavtal med Sylvia Robinson, legendarisk kvinna bakom Sugar Hill Records. Det var genom Sanjis försorg som den allra första rapsingeln, ”Rappers Delight” med Sugarhill Gang, gavs ut i Sverige. ”Vi sålde massor av den.”
När Sanji en kväll var på discoteket Trammps träffade han Christer Sandelin och Tommy Ekman som hade gruppen Freestyle. De hade kontrakt med Marianne Records, men Sanji övertalade dem att hoppa över till SOS. Han övertalade dem också att byta språk från engelska till svenska.
”Jag vill ha dig” med Freestyle blev en av de bäst säljande svenska singlarna någonsin med över 300 000 exemplar. 1986 värvades Sanji Tandan till Warner som A&R (ungefär talangscout). Den första artist han knöt till sig var Orup.
Efter ett knappt två år långt mellanspel på Polar Records, dit han värvades av Stikkan Andersson (”min idol”), gick han återigen till Warner där han nu blev erbjuden VD-jobbet.
Och resten är svensk musikhistoria.
Kanske kan nu Sanji Tandan även göra avtryck i svensk bokhistoria. I slutet av maj eller början på juni släpps de tre första böckerna på Kriminalförlaget: James Lee Burkes ”Släktvapnet”, Sue Graftons ”S som i Saknad” och Dean Koontzs ”Frankenstein”.
”Jag lämnar inte musikbranschen helt och hållet”, säger Sanji. ”Jag har kvar mitt engagemang i alla min musikprojekt (b.la i musikförlaget Scandinavian Songs) och kommer säkert att starta några till. Men just nu känns böcker som den roligaste utmaningen. Målet är att snart kunna ge ut tio titlar om året.”
(slut)