Krönika, Dagens Industri
Weekend 17 februari
Krönika
Jan Gradvall
Har du också haft en fruktansvärt stressig vecka? Omöjligt att hinna med allt? Grattis, det betyder att du lever ett normalt och meningsfullt liv.
Alla upplever sig i dag som stressade i någon form. Stress har blivit ett av samtidens mest använda ord. Till och med dagisbarn har lärt sig av sina föräldrar att stress är ett gångbart ord.
Stresshantering har parallellt med denna utveckling vuxit till en mångmiljonindustri, med allt från böcker och föredragshållare till brustabletter för stressåterhämtning
Men mer givande än att läsa någon av alla de böcker som finns om stress – samt mindre tidskrävande/stressande – är att lägga en knapp timme på att lyssna på P1-programmet ”Kropp & Själ” från den 7 februari (finns på SR.se).
I ett program på temat stress går programledaren Ulrika Hjalmarson Neideman och reportern Kicki Möller till grunden med hela definitionen av stress.
Vad betyder det att vi i dag talar om stress hela tiden? Vad får det för långsiktiga effekter?
Vad ”Kropp & Själ” kommer fram till är att begreppet stress i dag blivit så urvattnat att det håller på att förlora sin ursprungliga mening.
Begreppet stress uppfanns på 1930-talet av en kanadensisk forskare. Idéhistorikern Maria Björk säger i programmet att det i Sverige slog igenom på 1960-talet då det ersatte vad som dessförinnan hade kallats för nervösa symptom.
I dag har stress framförallt blivit det ord som vi söker oss till när vi inte får ihop – varning för bruk av förhatligt klichéord – livspusslet.
Vi känner oss stressade för att vi har svårt hinna med att jobba, hämta på skola, handla, laga mat, skjutsa hit och dit, träna själv, städa, ringa föräldrar, träffa vänner, se den där filmen alla pratar.
Men efter att flera intervjuade i programmet vittnat om samma typ av livspusslande så hamrar ”Kropp & Själ” in huvudfrågan: Är det egentligen någon skillnad på att stressa och att leva?
En ung student som intervjuas beskriver sin stressiga tillvaro med pluggande och tentor och CSN-lån.
Reportern Kicki Möller frågar sedan studenten: ”Vad är skillnaden på ett liv och ett stressigt liv?” Studenten tänker efter, dröjer med svaret en aning och säger sedan: ”Ja… det är ingen skillnad”.
Det ena stora problemet med missbruket av ordet i stress i vår tid är att vi blandar ihop det med ordet jäktad. Därmed urholkas betydelsen för de som drabbast av verkligt allvarliga sake, till exempel drabbas av posttraumatisk stress
Psykiaktikern David Eberhard berättar om fallskärmshoppare som blir så stressade när fallskärmen inte löser ut att de glömmer att fälla ut reservfallskärmen.
Det andra stora problemet med vårt ständiga orerande om stress är att vi glömmer att det i grunden också är något bra.
Dan Hasson, forskare vid Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, beskriver stress som ”en makalös egenskap”. Utan stress skulle vi till exempel inte vakna på morgonen.
Stress är en viktig och central del av livet. Vi behöver stress för att anpassa oss till en föränderlig värld.
Människor som stressar för lite får också problem.
Dan Hasson menar att vi måste lära oss att ordet stress inte enbart är negativt och jämför det med ordet kniv. ”En kniv kan användas till att hugga ner någon. Men också till att laga mat. Man kan ha väldigt stor nytta av en kniv”.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
BIO
”Star Wars: The phantom menace”. Svenskt tal och 3D förbättrar filmen och förtydligar George Lucas vision om en artificiell barnfilm. Som att se ett Bolibompa med lika stor budget som USA:s försvar.
COUNTRY
Taylor Swift, ”Safe & Sound”. Grammy-vinnare i måndags för Best Country Solo Performance. 22-åriga sångerskans käcka Stimorol-utstrålning gör att många missar hennes talang.
RADIO
Beverley Knight, BBC. Den engelska soulsångerskan, som även gör radioprogram, var den som på Twitter gjorde de bästa musikaliska analyserna av Whitney Houstons röst. En auktoritet på gospel.
+
BONUS NR 1:
Vad har republikanske presidentkandidaten Mitt Romney, sångaren Brandon Flowers i rockbandet The Killers och ”Twilight”-författarinnan Stephenie Meyer gemensamt?
Svar: att alla tre är troende och aktiva i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, i folkmun kallade Mormonerna.
Detta är i sig inget anmärkningsvärt. Amerikaner är också aktiva i kyrkor i mycket högre grad än svenskar.
Men vad det handlar om är tre personer som har ett enormt inflytande över dagens populärkultur.
Det är sångaren i ett av Amerikas absolut största rockband. Det är författarinna som sålt 100 miljoner böcker och skapat tonårshysteri genom ”Twilight”-filmerna.
Och det är Amerikas kanske nästa president.
Deras tro genomsyrar också deras verk. ”Twilight”-serien är till exempel präglad av mormonernas syn på att sexuella handlingar utanför äktenskapet är förbjudna.
Inget ont om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men det är en kyrka få har någon kunskap om i Sverige. Här började och slutade diskussionen med Herreys.
Det är hög tid att alla som bevakar populärkultur även sätter sig in i hur religion påverkar värderingar och uttryck.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Alla magasin har det senaste året talat om att förnya sig genom iPad. Det kanske hade varit smartare om att de lagt ned lika stor tonvikt på att parallellt även modernisera sina pappersprenumerationer.
Gregory Galant, radiopratare med ekonomi som bevakningsområde, påpekar i ett inlägg på PaidContent.org hur bisarrt förlegad och ålderdomligt det är att prenumerera på papperstidningar.
Först får man ett meddelande om att prenumerationen träder i kraft först om 4-5 veckor. Därefter får man en långsam pappersfaktura.
Och straffas med att missa nummer om man glömmer att förnya prenumerationen.
Varför går det inte lika sekundsnabbt och enkelt att starta en pappersprenumeration som att ladda ned en app från iTunes?
Som Gregory Galant skriver: ”Varför tar de smarta britterna på The Economist 5 veckor på sig att ta emot en order på en produkt de tillverkat i 150 år?”.
Vad magasinen borde göra enligt honom:
1. Aktivera pappersprenumeration omedelbart.
2. Låt folk betala med kreditkort, per månad ,med möjlighet att sluta när som helst.
3. Automatisk förnyelse så att man slipper ofrivilliga uppehåll i prenumerationen.
Jan Gradvall