Morötter är som människor

”Morötter är som människor”, säger Lars Kjellenberg, agronom och doktorand vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. ”För mycket stress gör morötter överkänsliga och bittra.” Sommarkrönika i DI Weekend 23/7.

Weekend 23 juli

Krönika

Jan Gradvall

Det är ingen tillfällighet att perenna bästsäljare som Bodil Jönssons ”Tio tankar om tid” och Owe Wikströms ”Långsamhetens lov” hittar sin största publik just på sommaren. Under semestern förväntas vi dela vår tid mellan att påta i trädgårdslandet och att med hjälp av kloka hängmatteböcker lära oss hur vi återigen inte ska gå sönder av stress när hösten detonerar.

Även semestern kan på så sätt bli kravfylld. Vi förväntas hinna med att hinna ifatt.

Det går dock att effektivisera även detta. För ett av de bästa sätten att lära sig hur vi människor fungerar är att inte göra något annat än att dra upp och närstudera morötter. En enda liten morot kan lära oss lika mycket som en hel bok.

”Morötter är som människor”, säger Lars Kjellenberg, agronom och doktorand vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. ”För mycket stress gör morötter överkänsliga och bittra.”

Lars Kjellenberg kan förmodligen kallas världens just nu ledande expert på morötter. Han har forskat om morötter sedan 1998. ”Men materialet jag utgår ifrån går tillbaka till början av 1970-talet.”

En av de sakerna som Lars Kjellenberg noterat i sin forskning är att morötter och människor reagerar väldigt lika på stress. Vi mår bra av att bli pushade – men bara till en viss gräns.

”Svag stress aktiverar motståndskraften hos morötter och immunförsvaret hos människor, vilket är positivt”, säger Lars Kjellenberg. ”Men alltför mycket stress blir bara negativt.”

För morötter kan stressen bestå av regn, vilket är positivt, eller ”för mycket eller för lite näring”, vilket är negativt. Jämför med hur vi människor reagerar när vi är stressade. Antingen tröstäter vi eller, alternativt, får ingen aptit alls.

Den negativa stressen för morötter kan även bestå av ”ovarsam skörd, lång transport och dålig lagring”. Vilken människa blir inte utsliten av orättvis personalpolitik (ovarsam skörd), försenade pendeltåg (lång transport) och dålig sömn (dålig lagring)?

När Lars Kjellenberg var gäst i radioprogrammet ”Odla med P1” i början av sommaren så talade han om morötter på ett sätt som förtjänar att revolutionera vår syn på morötter även som föda. För att bara säga att ”morötter smakar morötter ”är lika förenklat som att säga att vin smakar vin eller att ost smakar ost.

Morötter kan smaka på helt olika sätt beroende på var och hur de odlats. Den franska benämningen terroir, som används i vinsammanhang och grovt förenklat kan översätta med jordmån, borde införas även för morötter.

Vi konsumenter borde börja kräva att det anges på förpackningen i butiken var exakt moroten kommer ifrån och hur länge den lagrats.

Jag frågar Lars Kjellenberg vad som är den godaste morot han ätit. Han svarar ett par dagar senare med ett mail: ”Detta är min tre starkaste halleluja moments i samband med morotssmak. 1. Sommarmorot, direkt från fält, på Kiselgården, en gård i Danmark. 2. Vintermorot, lagrad några veckor, från Solmarka gård utanför Kalmar. 3. Morotsjuice, färsk morotsjuice, varsamt pressad och blandad med äpple, ingefära och citron från Äkta Lanthandel i Sigtuna”.

(slut)