Intervju med Björk
Jag intervjuade Björk i New York. Och blev sedan vulkanstrandad. Från Expressen Kultur 18/5 2010. Nätversionen i Expressen är lite längre än pappersversionen. Denna version är ytterligare förlängd, med frågor om Stockhausen, var hon köper skivor och vad hon jobbar med just nu.
Björk
Text: Jan Gradvall
Vi borde ha lärt oss detta redan av Snorre Sturlasson. Underskatta aldrig de krafter som finns på Island.
Först tog Island hela världsekonomin som gisslan under finanskrisen hösten 2008. Därefter har Eyjafjallajökull slagit ut flygtrafiken i hela Europa, samtidigt som vi vet att Katla när som helst kan vakna.
Och nu: Björk som Polarpristagare.
Ordet naturkraft har blivit en kliché, men det är svårt att hitta en bättre beskrivning av Björk.
Björk, som kompositör och sångerska, är både en vulkan och ett isberg. På sin bländande svit med album – från genombrottet med ”Debut” 1993 och fram till det senaste albumet ”Volta” från 2007 – har Björk gjort musik som speglar det dramatiska landskapet på Island.
I en brittisk dokumentär om Björk gjord 2003 kom den bästa beskrivningen från skådespelaren Sean Penn:
– Enligt Darwins teori kommer vi alla från vatten. Björks musik bevisar det. Björk låter verkligen som hon kommer från vatten.
Jag träffar Björk i en lånad lägenhet i en skyskrapa i hennes nuvarande hemstad New York. 37 våningar upp blir trafikbruset där nere så svagt att man skulle kunna förväxla det med en bäck.
– Ja, jag bor här i New York nu för tiden, säger Björk. Men jag spenderar fortfarande lika mycket tid på Island. Jag skulle säga att jag är i New York 30 procent, Island 30 procent och 40 procent någon annanstans.
Björk anländer till intervjun utan väska eller jacka. Det enda hon har med sig är en latte från Starbucks, som hon metodiskt suger i sig.
När koffeinet börjar verka blir hennes tal lika fokuserat som hennes blick. Jag har intervjuat musiker i 30 år, men jag har sällan träffat någon med en förmåga att tala om sin egen musik lika analytiskt som Björk.
Det är som hon, med sin nyfikenhet och vetgirighet, även betraktar sig själv som något att studera och utforska. Varje nytt Björkalbum har låtit radikalt annorlunda än det föregående. Hon har samarbetat med musiker från alla världsdelar.
Björks iver att introducera nya exotiska klanger för sin publik för tankarna till David Attenboroughs naturfilmer. Björk beundrar också Sir David Attenborough, född 1926, så mycket att hon valt att intervjua honom i en fotobok.
– Jag växte upp med hans program på tv, säger Björk. De gav mig så mycket hopp. Den vördnad han kände för universum var verkligen inspirerande. Om vi har något gemensamt är det kanske att jag ser på musik som något levande som kan utforskas. Jag är mest intresserad av de album, cd och mp3:or som ännu inte spelats in.
Björk föddes 1965 i en förort till Reykavik. Hennes unika röst är formad av hennes promenader till och från skolan.
– Det var en kilometers promenad till skolan. Det spelade ingen roll hur extremt vädret var, man gick i alla fall, det gällde bara att klä sig därefter. Jag brukade alltid sjunga för mig själv när jag gick till skolan. Eftersom jag visste att ingen kunde höra mig, blev sången mitt sätt att interagera med naturen. Gick jag nedför en kulle kunde jag sjunga verserna tyst. Därefter sprang jag upp till toppen av en kulle och tog i med full kraft i refrängen.
– För mig har musik därför alltid varit relaterad till utrymme. Och naturen på Island dominerar fullständigt. Det finns så få människor, så få djur, så få träd. Island är som ett enda stort skelett utan kött.
Björk spelade som barnstjärna in ett album på Island. ”Jag lånade bara ut min röst, det var inte mina låtar och känns därför inte som mitt debutalbum”. Efter en tid i banden Kukl och Sugarcubes, som fick en mindre världshit 1988 med ”Birthday”, gjorde hon sin riktiga solodebut med ”Debut” 1993.
Genombrottsalbumet och den lika framgångsrika uppföljaren ”Post” var båda präglade av Londons klubbkultur. Därefter gjorde hon en helomvändning med ”Homogenic” 1997 som är hennes mest utpräglat isländska album.
– Jag hade varit på resande fot i två år och drabbades av svår hemlängtan. Jag bestämde mig därför för att ha väldigt romantiska isländska melodier och patriotiska fosterlandsstråkar. Jag försökte även bygga upp beats som lät som utbrott från varma källor.
Alla Björks album präglas av komplexa arrangemang skrivna för stråkar, blås och körer. Hon har använt allt från strama blåskvartetter till en 70 personer stark symfoniorkester.
– Jag hade en väldig traditionell musikalisk uppfostran. Jag gick i musikskola från att jag var fem tills jag var 15. Där fick man välja ett huvudinstrument. Jag valde oboe, men mina föräldrar hade inte råd med det. Det blev flöjt i stället, vilket jag haft mycket stor nytta av sångerska. När man spelar flöjt lär man sig att andas.
Björk har även oavbrutet förnyat popmusikens uttryckssätt rent visuellt. Ingen annan musiker i modern tid har gjort lika uppmärksammade videor som Björk. Hon är en ikon i modevärlden och hade länge ett nära samarbete med Alexander McQueen.
Björk har varit medvetet osynlig i media de senaste två åren – denna intervju är den första hon gör på länge – men efter Alexander McQueens självmord i februari skrev hon en hyllning till sin vän på sin hemsida.
– Mitt intresse för mode och visuell framställning kan nog spåras till min bakgrund i punkband. Där var det inte cool att bry sig om hur man såg ut. Alla bar svart hela tiden. Allt annat avfärdades som materialistiskt.
– När jag slutligen var fri från det, och kunde bestämma själv, så handlade min betoning av det visuella egentligen inte om kläder i sig, utan om att göra sången i fråga maximal rättvisa. Det existerar en visuell översättning av varje låt och album. Det gäller därför att du sänder ut dem i världen med rätt färg, rätt outfit.
I den intervju du gjorde med David Attenborough talade ni om likheten mellan påfåglar och popmusiker.
– Det visuella är lika viktigt i musiken som i naturen. Videor är som skyltar till musiken. De hjälper dig att förstå låtens ursprung snabbare.
Många andra musiker har varit skeptiska mot modern teknologi, men du verkar alltid ha sett teknik som en möjlighet.
– Instrument är bara verktyg. Det är upp till dig vad du gör med dem. När Elvis Presley kom sade man att elgitarren var själlös i jämförelse med fiolen. Precis så har man även sagt om datorer i förhållande till elgitarren. Men vad som håller på att hända nu är verkligen spännande. Du känner till spelet Wii? Så fungerar de nya instrumenten att se ut. Du kan vara fysisk när du använder dem.
– På så sätt kan du nu i högre grad använda din högra hjärnhalva när du gör musik med datorer. För 20 år sedan, när det krävdes mer teknisk kunskap, var det vänstra hjärnhalvan som präglade den elektroniska musiken. Man ska heller inte glömma att elektricitet är en naturlig kraft. Det är något primitivt och rått. Titta på blixtar.
Du får nu samma precis som Stockhausen fått tidigare. Du intervjuade Stockhausen en gång i Dazed & Confused.
– Ja, jag besökte honom i hans studio i Köln. Han har en otrolig historia. Han förlorade båda sina föräldrar i andra världskriget. När han var 12 var han utsedd till musikaliskt geni med en utstakad lysande framtid för sig i den klassiska världen. Men van valde i stället… rymden. Det var fantastiskt att lyssna på Stockhausens musik i hans egen studio. Han har 4 högtalare framför, 4 högtalare bakom och 4 under. När man sitter där i mitten börjar ens inälvor roterar.
Vad jobbar du med just nu?
– Jag håller på med två olika projekt. Ett är mer precist. Men jag vet inte hur det ska gestaltas än. Det kan bli många saker. Ett museum, en målning, en film. Parallellt med det håller jag på med den totala motsatsen och skriver låtar om precis vad som faller mig in, helt utan koncept.
Var hittar du ny musik?
– Det finns ju nästan inga skivaffärer kvar... Här i New York finns bara en enda.
Du syftar på Other Music?
– Ja! Jag var där senast i går. Jag köper också mycket musik på nätet. Jag har märkt att när jag köper online hittar jag saker jag inte skulle hitta i en vanlig affär. Och tvärtom. Jag gillar båda varianterna.
Hur upplever du situationen på Island just nu?
– Alla talar om den officiella rapporten om vad som hände med bankerna. Rapporten är 2 800 sidor tjock, ändå har väldigt många islänningar läst den från pärm till pärm och diskuterar den i detalj. Rapporten har blivit som en modern motsvarighet till de isländska sagorna. Island är fortfarande som en liten familj.
– Men vad kommer att hända på Island nu? Till att börja med blir de nog en motreaktion. Unga slutar konsumera och börja recycla allting i stället.
Svenska och isländska är båda nordiska språk. Men medan vi i Sverige ständigt tar in nya låneord så uppfinner ni på Island egna ord för precis allting. Tror du att den inställningen har påverkat ditt egensinniga sätt att göra musik?
– Säkert, ja. Island var en dansk koloni under 600 år. Islänningar var förtryckta och levde under existensminimum. Det fanns inga pengar till att göra konst, varken tavlor eller musik. I stället var språket vår konst. Det var länge den enda konst vi hade. Och har därför blivit extremt viktigt för oss.
– Även unga islänningar är helt för att man uppfinner nya ord på allt från mobiltelefoner till dataprogram. De tycker den inställningen är punk.
Blues, jazz, soul, country och rock har fötts i varma klimat, från Afrika till Memphis. Men du speglar ett helt annat klimat. Ser du sig som en arktisk artist?
– Det gör jag faktiskt. Om man tittar på Skandinavien, Sibirien, norra Japan, norra Kanada så finns det många likheter. Vi är också lika passionerade i våra nordliga kulturer som de i södra, men skillnaden är att vår passion inte syns lika mycket på ytan. Man får gräva längre ned i tundran för att hitta den. Vi är också fåordigare.
Polarpriset är instiftat av Stikkan Anderson, ibland kallad ABBA:s femte medlem. Vad har ABBA betytt för dig?
– När jag spelade i Sugarcubes bråkade vi hela tiden om musik. Ingen gillade samma saker. Det enda vi kunde enas om var ABBA. Innan vi gick upp på scenen laddade vi alltid med att spela ABBA-låtar. För oss alla var ABBA förknippat med barndom, utflykter med dåliga kassettbandspelare. ABBA:s melodier, så rena och starka, speglar barndom för mig.
Även om du fört in i avantgarde på topplistorna har du helat tiden kommit tillbaka till ren popmusik. Vad är det bästa med popmusik?
– Jag föredrar att kalla popmusik för folkmusik. Det är verkligen folkets musik. Det finns en enorm kraft i melodier som alla kan sjunga med i och dela med sig av. Det är också melodier som överlever allt, inte ens om man spelar dem fem miljoner gånger går de sönder. De är okrossbara. Det är också häpnadsväckande hur man i popmusik kan uttrycka så komplicerade känslor med så få toner.
(slut)