Krönika, Dagens Industri

Weekend 12 september

Krönika

Jan Gradvall

Det är en av Londons just nu hetaste biljetter. Rekordmånga förköpsbiljetter har sålts. I den långa kön utanför entrén stiger ett förväntansfullt sorl. ”This will be great”, säger en kvinna bakom mig.

En rockkonsert? En musikalpremiär? Nej, en utställning på British Museum om den romerske kejsaren Hadrianus.

För att komma in på ”Hadrian: Empire and conflict”, som pågår fram till 26 oktober, krävs att man köper biljett till olika klockslag. Det första som vi i 11.20-gruppen får se – när vi äntligen lotsas in i den dramatiskt mörka lokalen – är spotlights som lyser upp ett jättestort huvud och en jättestor sandalklädd fot.

Dessa fynd är de stora nyheterna på denna Hadrianus-utställning. Så sent som förra sommaren grävde man i sydvästra Turkiet upp resterna av vad som varit en magnifik fem meter hög Hadrianus-staty i marmor.

Men vad som gjort utställningen så omtalad är inte i första hand de enskilda föremål som visas upp, utan alla paralleller som går att dra mellan Hadrianus och vår egen tid.

Hadrianus föddes år 76 efter Kristus och var kejsare från år 117 fram till sin död 138. Kejsaren kom från en familj med oliveoljemagnater. Han styrde över världens rikaste land, ett territorium som inkluderar 40 olika länder på dagens världskarta.

Parallellerna till dagens USA slutar inte där. Det första Hadrianus gjorde när han kom till makten var att dra tillbaka sina trupper från Irak och Mesopotamien. På så sätt lugnande han de kritiska rösterna på hemmaplan.

Hadrianus brottades även med en haltande ekonomi som tyngdes ned av att hans folk lånat vida över sina tillgångar. Hadrianus löste detta bolåneliknande problem genom att till slut efterskänka en del av skulderna. Var inte hans ekonomiske rådgivaren till och med lite lik centralbankschefen Ben Bernanke?

Fast risken när man med utgångspunkt från historiskt material letar efter paralleller till vår egen tid är förstås att man tar på sig subjektiva glasögon och ser till att hitta precis det man letar efter.

Det går även lika gärna att jämföra Hadrianus med Putin. Jodå, hans rike sträckte sig så långt österut att han även var inne och nosade på Georgien.

När man i montrarna läser om hur Hadrianus slog ned en judisk revolt år 132 år ligger det samtidigt lika nära till hands att jämföra honom med Hitler. I avskräckande exempel lät Hadrianus bränna 50 städer och 985 byar och avrättade 580 000 judar i vad som kallats den första förintelsen.

Samtidigt framstår Hadrianus i andra avseenden som en ovanligt modern man som älskade kultur. Hadrianus var också den första statsmannen i världen som var gay, även om det ordet inte fanns i den romerska begreppsvärlden.

En hel sal på British Museum ägnas åt Hadrianus grekiske älskare, Antinous. På utställningen kan man se brittiska gentlemen som rättar till glasögonen när de böjer sig ned över den monter som visar upp en silverbägare med en reliefmålning som – 2 000 år före ”Brokeback mountain” – visar upp två män som har sex.

Man kan även påstå att Hadrianus förutspådde musikvärldens nuvarande kult kring bandet Fleet Foxes genom att vara den första romerske kejsare som bar skägg. Hadrianus hade definitivt fått gå före i kön på nya Stockholmsklubben Mykonos.

På en del av de statyer som radas upp är Hadrianus också rätt lik komediskådespelaren Seth Rogen. Fast även den tolkningen beror nog helt på vilka moderna referensramar man har.

(slut)
GRADVALLS VAL

BOK
Per Olov Enquist, ”Ett annat liv” (Norstedts). Hjoggböle, so much to answer for. Precis som Morrissey visar Enquist att han använt sprickorna i sina barndom under hela sitt konstnärskap.

HYRFILM
”Paranoid park”. Den första film jag sett som lyckas berätta en historia precis så osammanhängande som den är inuti ens eget huvud innan man hunnit bearbeta den. Sigmund Freud i en skateboardramp.

TV-SERIE
”Entourage”. Den kraftigt försenade femte säsongen har äntligen börjat i amerikansk TV. Och jag känner ingen ”Entourage”-frälst i svensk media som inte följer den i nedladdad form på nätet.

+

BONUS NR 1:

I skivbolagens alltmer desperata kamp för att sälja skivor är ett grepp fortfarande anmärkningsvärt oprövat. Det är dessutom det äldsta tricket i boken – att sänka priset. Rejält sänka priset.

Warners återutgivningsserie Rhino Encore säljs till ett handlarpris så lågt som 46 kronor per album. Detta innebär att priset i butik på dessa CD-skivor kan hamna runt 70-80 kronor. (Som en jämförelse tar Cdon 79 kr och Ginza 69 kr.)

Och för en gångs skull handlar det också om högsta kvalitet på lågprisprodukterna.

Återutgivningsbolaget Rhino startade som en skivbutik i Los Angeles för 35 år sedan. Den direktkontakten med kunderna – kännedomen av vad de frågar efter – är grunden till Rhino Encore.

Underetiketten har startats för att återutge skivor som många stamkunder frågat efter men som nu är utgångna. Och på allmän begäran får dessa skivor därför göra ett extranummer (encore).

Det finns ingen musikalisk linje i Rhino Encores återutgivningar. Urvalet spänner över alla genrer, alla decennium. Men den första omgång som Warner släpper i Sverige denna vecka håller sensationellt hög klass.

Tre favoriter ur högen: Cher ”3614 Jackson Highway” (Muscle Shoals-soul från 1969) Sparks ”A woofer in tweeter’s clothing” (andra albumet från 1972, enligt flera höjdpunkten under deras konserter i somras) och John Martyn ”Glorious fool” (som en Eldorado-sändning från 1981).

Jan Gradvall

+

BONUS NR 2:

Augustjuryn uppmärksammar fortfarande inte serier. Men faktum är att det senaste decenniets mest träffsäkra skönlitterära skildringar av livet i Stockholms innerstad inte återfinns i romaner utan i serieform.

Efter alla klassiska album med ”Rocky” av Martin Kellerman ger nu Kartago, det ledande serieförlaget, även ut Pelle Forshed och Stefan Thungren som sedan 2005 gör serien ”Stockholmsnatt” i Svenska Dagbladet.

Seriealbumet har titeln ”This is Stockholm” och rymmer förutom ”Stockholmsnatt”-stripparna från Svenska Dagbladet (2005-2008) även Forshed & Thungrens första serie ”Disco sucks” (2003-2005) som enbart publicerades på nätet.

”Stockholmsnatt” utspelar sig i samma kvarter som ”Rocky” men serierna kunde inte varit mer olika. Medan Kellerman är en dramatiker i grunden, jämförbar med både Jerry Seinfeld och Samuel Beckett, så arbetar tecknaren Pelle Forshed och Stefan Thungren mer som antropologer i sin egen stad.

De går runt registrerar och närstuderar subkulturer i Stockholm på samma sätt som David Attenborough visade upp exotiska arter i sina naturprogram.

I en briljant seriestripp förvandlas Tantolunden till Tantosavannen där ”en flock brunstiga cybergother passerar på väg mot vattenhålet” och där man kan höra ”lattemorsornas lockrop vida omkring”.

I en annan ringas hela samtiden i en etta enda replikskifte. Serien utspelar sig på en lägenhetsfest. Person A: ”Är datorn på? Jag måste visa ett sjukt roligt klipp!” Person B: ”Åh nej. Vi har en Youtube-komiker på festen”.

Jan Gradvall