Krönika, Dagens Industri
Weekend 18 januari
Krönika
Jan Gradvall
Sent i går kväll startade årets bästa nya TV-serie. Om du missade första avsnittet är du inte ensam. Nya amerikanska dramaserien ”Mad men” – som i söndags natt vann två Golden Globes för bästa dramaserie och manliga huvudroll – visas i Sverige på lilla Kanal 9, en kanal som kämpar för att synas på medieradarn.
Samtidigt är denna typ av ”blink and you’ll miss it”-händelser typiska för dagens alltmer nischade TV-klimat. Även i USA är ”Mad men” en TV-serie vars stora inflytande på populärkulturen inte motsvaras av höga tittarsiffror.
”Mad men” visas i USA på långfilmskanalen AMC. I ett land med 300 miljoner invånare har den som bäst lockat en miljon tittare. Räknar man om det till svenska förhållanden innebär det 30 000 tittare, vilket också är ungefär den blygsamma siffra som Kanal 9 kan hoppas på.
Skillnaden är att i USA kan 0,3 procents tittarandel ändå vara tillräckligt för att göra en serie lönsam. När AMC efter 13 avsnitt tog beslutet att förnya serien för en andra säsong var den avgörande faktorn att den miljon som tittade var rätt miljon: merparten med en årsinkomst på över 600 000 kronor.
”Mad men” kan även tyckas vara en väldigt nischad serie vad det gäller själva handlingen. Serien handlar om livet på en reklambyrå på Madison Avenue i New York. Som om inte det vore smalt nog utspelas serien dessutom 1960.
Men det geniala med serien är att skaparen Matthew Weiner använder det lilla fönstret i tiden till att skildra något mycket större. Livet på en reklambyrå 1960 blir en prisma genom han vilken han speglar hela den efterföljande historien.
1960 var ett ödesmättat år. Frankrike sprängde en atombomb i Saharaöknen. Det amerikanska spionplanet U2 sköts ned över Sovjetunionen. Elvis Presley kom tillbaka till USA efter att i två år gjort lumpen i Västtyskland. (I Sverige invigdes samma år flygplatsen Arlanda och landets första journalisthögskola i Stockholm.)
Det kalla kriget omnämns inte direkt i ”Mad men”, men historiens ljus sipprar hela tiden in genom jalusierna på reklambyrån. Bland byrån Sterling Coopers kunder finns inte bara läppstiftstillverkare och cigarettmärken utan även presidentkandidaten Richard Nixon som hösten 1960 ställde upp i valet mot John F Kennedy.
I dramats centrum finns den stilige reklamgurun Donald Draper. Med sina oklanderliga kostymer och sin Grace Kelly-kopia till fru kunde han själv vara en levande reklampelare för den amerikanska drömmen, om det nu inte vore för de hemligheter han så intensivt försöker dölja.
Precis som alla andra kedjerökande och Dry Martini-pimplande alfahannar på reklambyrån har Donald Draper en älskarinna. Det är en extremt manschauvinistisk värld som skildras i ”Mad men”. Kvinnorna är dömda till att vara uppasserskor, både på arbetsplatsen och i hemmet.
Men just för att skildringen är så öppet sexistisk blir serien också feministisk i sitt budskap. ”Mad men” visar att den kvinnofrigörelse som 1960 låg flera år framåt i tiden var fullständigt livsnödvändig, inte bara för kvinnorna utan även för männen. 1960 var också året då p-pillret introducerades i USA.
Förutom Golden Globe-priserna har ”Mad men” även blivit utsedd till årets bästa TV-serie av Time Magazine. Nästa avsnitt visas på torsdag. Och, ja, det går alldeles utmärkt att hoppa in där.
+
GRADVALLS VAL
TV
”Californication”, TV4. David Duchovnys triumfartade återkomst. I och med att Red Hot Chili Peppers stämt serien för titelstöld borde TV4 kanske byta namn till ”Arkiv Sex”?
BIO
”Before the devil knows you’re dead”. Rasande effektiv thriller regisserad av den evigt unge Sidney Lumet, 83. På presskonferens meddelade han att han ska spela in nästa film i HD.
BOK
Peter Kihlgård, ”Kicki & Lasse” (Albert Bonniers Förlag). Vad är bandyapplåder? Jag vet inte, men Kihlgårds bok är full av sådana ordvändningar som lägger sig i hjärnans
+
BONUS NR 1:
Hur ska man under 2008 hinna med allt det man inte hann med under 2007? Wall Street Journal har intervjuat ett antal företagsledare. Alla är eniga om att det största problemet i deras liv är – tid. Att helt enkelt få tiden att räcka till.
Ett första steg är ”taming the email beast”. Mike Zafirovski på Nortel Networks säger att han infört en ny regel: maximalt 99 olästa mail i inkorgen. Han har också bestämt sig för att börja och avsluta alla möten på utsatt tid.
Randall O. Perry på Interstate Risk Insurance Services säger att han tänker fortsätta avsätta tid till att klättra i berg med sin 16-årige son. Sin mest lönsamma affärsidé under 2007 fick han nämligen när han besteg Anderna.
John Racanelli, VD på Racanelli Partners och inbiten surfare, har som ambition att under 2008 boka av möten de dagar det är bra surfvågor. Det gick sådär under 2007. ”Det närmaste var när jag kom till ett möte med en surfingbräda under armen”, säger han till WSJ. ”Rent tekniskt var det korrekt”.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Alla talar om alla pengar som omsätts i nöjesindustrin. Men vill man verkligen tjäna pengar är det varken film eller spel man ska satsa på utan – vatten.
Tidningen Fast Company konstaterar att flaskvatten i USA i dag omsätter 15 miljarder dollar om året. Det är mer pengar än vad amerikaner lägger på filmbiljetter eller iPods.
1976 drack genomsnittsamerikanen 6 liter buteljerat vatten om året. I dag har den siffran ökat till 105 liter.
Den stora ökningen kom under slutet av 1980-talet. Los Angeles Times skrev 1989 att årets stora modeaccessoar var en Evian-flaska.
Och flaskvatten är inte billigt. Om vattnet hemma i kranen kostade lika mycket som det vi spenderar på mineralvatten på flaska skulle vi ha månadsavgifter för vatten på runt 60 000 kronor.
Det är hög tid att någon reviderar det svenska talesättet, ”Det är inte vatten värt”.
Jan Gradvall