Krönika, Dagens Industri

Weekend 27 april

Krönika

Jan Gradvall

Den mest påkostade tidningssatsningen på 2000-talet är en helt ny form av affärstidning. Ett glassigt magasin med Tom Wolfe som stjärnskribent. Kvinnliga chefredaktören Joanne Lipman skriver i första numrets ledare: ”Business is about power. And guts. And passion. Business coverage should be too.”

Ända sedan i augusti 2005, då Joanne Lipman värvades från Wall Street Journal för att skapa tidningen, har det spekulerats på mediebloggar om Condé Nasts nya storsatsning Portfolio. Under de nästan två år då hon jobbat fram premiärnumret har Portfolio anställt häpnadsväckande 160 personer. 75 till tidningsredaktionen, 40 till webben, 45 till annonsavdelningen.

Och detta under en begynnande amerikansk lågkonjunktur. Under det första kvartalet 2007 har konkurrenterna inom affärsmagasin rejält tappat i annonsintäkter: Fortune (ner 13 procent), Forbes (ner 9 procent) och BusinessWeek (ner 3 procent).

När premiärnumret av Portfolio slutligen fanns att köpa förra vecka flaxade därför olyckskorparna över alla oss som väntade i ösregnet utanför Manhattans tidningskiosker.

Men som New York Times redan konstaterat: Portfolio är inte det första magasin som startats under hårda tider. Henry Luce sjösatte flaggskeppet Fortune tre månader efter Wall Street-kraschen 1929.

Redan omslaget på Portfolio visar också att Joanne Lipman vågar göra något annat än det mest förväntade. I stället för en förväntad bild på någon ung miljonär har Lipman valt en guldskimrande kvällsbild över några av Manhattans kyskrapor. Trots att det är sent på kvällen lyser flitens lampor i nästan alla kontorsfönster. Effekten blir en närmast poetisk gestaltning av optimism.

Även innehållet i det 330 sidor tjocka premiärnumret (med hälsosamma 185 annonssidor) visar att Portfolio har något nytt att komma. Formen lånar både från Wall Street Journals, New Yorkers och Vanity Fairs klassiskt skolade typografi. Även upplägget på artiklarna i Portfolio påminner om Vanity Fair, storebrodern på Condé Nast, som på senare år också i allt högra grad satsat på guldglänsande affärsjournalistik.

Höjdpunkten är, förstås, artikeln av Tom Wolfe. Mästerfrilansjournalisten var beordrad att lämna in en text på 2 500 ord, men klev in på redaktionen, iklädd en svart cape över sin vita kostym, och lämnade in en text som var fyra gånger så lång. Slutligen ströks den ned till 7 500 ord.

Tom Wolfe skriver om hedgefonder, privata investeringsfonder, men vad artikeln handlar om på djupet är mötet mellan nya och gamla pengar, en kollision som präglat societetslivet i staten New York ända sedan familjen Rockefeller etablerade sig.

Wolfe skriver dräpande roligt om den nya tidens förvaltare av hedgefonder. Hänsynslösa affärsmän i 30-40 årsåldern med en moral och mentalitet som kan jämföras med våra egna Cevianmän, Nordeamän och Barnstolsmän. De har bytt ut affärskostymen mot tajta designerjeans, sidenskjorta och handsydda kavajer. Wolfe beskriver dem som bratwurstkorvar i blåjeans.

Hela Tom Wolfe-artikeln har redan lagts ut på hemsidan Portfolio.com. Där kan man även titta på en videofilm där Tom Wolfe berättar om bakgrunden till historien. Ett sätt att fördjupa kombinationen webb och papper som även det känns nytt för Portfolio. Nästa nummer kommer i slutet av augusti. Därefter blir Portfolio ett månadsmagasin.

(slut)
+

GRADVALLS VAL

BARNSTJÄRNA

Pearl McKay, 2 år. Stjärnan i ”The Landlord”, genial nätsketch med Will Ferrell och hans ständiga manusförfattare, Adam McKay. Tre miljoner har redan sett den. Finns på FunnyorDie.com.

DVD

”Sex pizzor från Jordbro”. Box med Rainer Hartlebs alla sex dokumentärer om barnen från Jordbro. Nio timmar svensk nutidshistoria. Hartleb filmar från sju års ålder upp till medelåldern.

ARTIKEL

David Hepworth, ”This is The Golden Age”, i The Word (maj 2007). Aldrig har det funnits tillgång så mycket bra musik som just nu. ”The new is something you haven’t heard before”.

+

BONUS NR 1:

Kurt Vonneguts död för två veckor sedan var en stor nyhet även i Sverige. Men inte lika stor som i USA – och inte lika stor som hans inflytande förtjänat.

På Manhattans mest berömda bokaffär, Strand på Broadway, har de gjort ett litet altare över Kurt Vonnegut i ett av skyltfönstren. Överst i bokhögen ligger originalutgåvor av ”Cat’s Cradle” och ”Slaughterhouse Five”.

Kurt Vonnegut föddes 1922. Hans mamma tog livet av sig när han var 21 år. Han fick fyra barn men fostrade sju; Vonnegut tog även hand om sin systers tre barn när hon dog i cancer 1985.

Journalisten Gay Talese säger till Entertainment Weekly: ”Vanligtvis talar kända författare till en generation, men Vonnegut var en stor amerikansk röst för (åtminstone) tre generationer. Han talade till en ung generation på 1960-talet, och därefter till en ung generation som i dag är i 40-årsåldern, som till exempel mina egna döttrar. Dessutom finns det i dag en ny generation med 20-åriga Vonnegut-fans.”

I nya numret av The Word har tidningen gjort två listor över tidernas bästa respektive sämsta kultböcker. Bland de kultböcker som enligt The Word åldrats dåligt finns Henry Millers ”Kräftans vändkrets” och William Burroughs ”Den nakna lunchen”. En ung läsare har inte samma utbyte av de böckerna som tidigare generationer haft.

Men den bok som The Word utnämner till tidernas bästa kultbok är Kurt Vonneguts ”Slakthus 5”, en monumental bok om brandbombningen av Dresden som tack vare sitt språk blivit tidlös.

Och den utnämningen gjordes innan nyheten om Vonneguts död.

Jan Gradvall

+
BONUS NR 2:


Det är inte bara filmtittandet som i allt högre grad flyttar över till nätet. Även fillmbevakningen flyttar över dit.

Aprilnumret av Premiere, med Will Ferrell på omslaget, blir det sista av den amerikanska editionen av tidningen. Annonsförsäljningen sjönk med hela 25 % enbart under 2006.

Michael Moses, publicity executive på Universal, förklarar för Variety varför filmbranschen inte längre ville annonsera i Premiere: ”En annons i Premiere var inte längre ett bra utnyttjande av annonspengar. Nu för tiden når vi filmfans på så många andra dynamiska sätt.”

Moses syftar på alla filmsajter. Den ledande sajten Internet Movie Data Base, med fakta om alla filmer och skådespelare, har 20 miljoner unika besökare i månaden. Rotten Tomatoes, som samlar alla filmrecensioner, har fyra miljoner.

Förutom dessa finns kändissajter, med fokus på Hollywood-skvaller, som TMZ (7,9 miljoner unika besökare i februari) och uppstickaren Perez Hilton (2,3 miljoner), fenomenet som nyligen porträtterades i programmet ”Stina!”.

Amerikanska Premiere, som ägs av Hachette, hade som högst 616 000 i upplaga. Toppnivån nåddes 1995, sedan dess har upplagan sjunkit.

Bland de papperstidningar som bevakar film som fortfarande går bra finns Entertainment Weekly. Sedan tidningen lade ut allt gratis på nätet har den nu även 2,1 miljoner unika besökare i månaden på nätet.

Plus att allt fler vanliga tidningar satsar allt mer på filmbevakning. Nykomlingen Portfolio (se krönikan) har just värvat Premieres västkustredaktör, Tim Swanson.

Jan Gradvall