I en annan del av Filip Hammar

På samma sätt som Filip Hammar förnyat svensk TV under 2006 kan hans syster Linda Hammar komma att göra det under 2007. Söndag 7 januari börjar TV4 visa ”I en annan del av Köping” där hans funktionshindrade syster är huvudperson. Krönika från DI Weekend 8 december.

Weekend 8 december

Krönika

Jan Gradvall

När det snart blir dags att summera medieåret 2006 går det inte att undvika namnet Filip Hammar. Vid Kristallen-galan i september blev Filip Hammar och hans radapartner Fredrik Wikingsson galans stora vinnare och gick hem med tre tunga priser. Årets humorprogram (”100 Höjdare!!!”). Årets livsstilsprogram (”Grattis världen”). Och, inte minst, deras mest välförtjänta pris – årets förnyare.

På samma sätt som Filip Hammar förnyat svensk TV under 2006 kan hans syster Linda Hammar komma att göra det under 2007. Söndag 7 januari börjar TV4 visa ”I en annan del av Köping” där Linda Hammar är huvudperson. En dokusåpa i sex delar som följer ett gruppboende i Köping för funktionshindrade.

Trots att dokusåpor har dominerat TV-mediet sedan 1997 – genren firar tioårsjubileum nästa år – dras namnet fortfarande med en negativ klang. Medan ordet dokumentär förknippas med seriös journalistik förknippas ordet dokusåpa med motsatsen.

Men en serie som ”I en annan del av Köping” visar hur förenklad och missvisande den indelningen är. Vad hade hänt om man gjort en traditionell dokumentärfilm om ett gruppboende för funktionshindrade? Perspektivet hade blivit det förväntande: utifrån och in. En allvarlig film om utsatta människors vardag.

Genom att i stället använda dokusåpans så kallat ytliga dramaturgi vänder produktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn på perspektivet och uppnår ett helt annat djup. ”I en annan del av Köping” skildrar huvudpersonerna i serien som karaktärer i första hand och funktionshindrade i andra. Linda Hammar får vara TV-stjärna på samma sätt som sin bror. Syskonen Hammar förenas också av att de utstrålar samma outtröttliga nyfikenhet på sin omgivning.

Ett bärande inslag i dokusåpor har varit att skildra människor hur människor reagerar när de placeras i udda miljöer, från en öde ö till ett stängt hus. Ändå känns ”I en annan del av Köping” betydligt mer exotisk än till exempel ”Expedition Robinson”. Som världen ser ut i dag är det sannolikt fler tittare som kan föreställa sig ett liv på en öde ö på andra sidan jordklotet än en ett liv i ett gruppboende i sin egen hemstad.

Livet i den osynliga delen av Köping är ändå förvånansvärt likt livet i den synliga. Det är en värld där man går på dans och längtar efter kärlek och sex. Det är en värld där man drömmer om att bli sedd och uppmärksammad.

Det är möjligt, rent av kanske troligt, att ”I en annan del av Köping” råkar ut för ett mycket vanligt fenomen i svensk mediedebatt: att serien fördöms av dem som inte sett den. Tilltaget att göra en dokusåpa om utvecklingsstörda kan lätt missförstås om det rycks ur sitt sammanhang.. Särskilt som efternamnet Hammar länge varit förknippat med kontroverser i svensk TV.

Men efter att ha sett första avsnittet går det inte att ha några invändningar. Alla inblandade och deras familjer har sett och godkänt programmet. Köpings kommun gör redan nu reklam för serien på sin hemsida.

Huvudpersonerna Linda, Micke, Tobbe och Mats kommer i januari att bli 2007 års första nya svenska TV-kändisar. Och vid nästa års Kristallen-gala kan det mycket väl vara Linda Hammar som får hämta hem en statyett.

(slut)