Krönika, Dagens Industri

Weekend 8 september

Krönika

Jan Gradvall

Inom filmbranschen refereras det ständigt till 1970-talet som en svunnen guldålder för amerikansk film. Till skillnad från dagens Hollywood, där popcornmonstren trampat ihjäl all originalitet, präglades 1970-talet av personliga filmer med en uttalad politisk ambition.

Något som vore kommersiellt självmord i dag. Eller?

Men något har hänt. I fjol var det ”Syriana” och ”Good night, good luck” som lyste upp biomörkret med en politisk sprängkraft som förde tankarna just till 1970-talet. Och i dag är det svensk biopremiär för omtalade Al Gore-filmen ”En obekväm sanning”.

Alla dessa tre filmer är gjorda av Participant Productions. Ett filmbolag som borde specialstuderas av inte minst vid Cissi Elwin, nytillträdd VD för det sargade Svenska Filminstitutet.

I en filmbransch som präglas av pessimism har nykomlingen Participant på mindre tre år gått från noll till elva Oscarnomineringar. Och allt detta med den uttalade affärsidén att enbart göra filmer som vill förändra världen.

Participant drivs av kanadensaren Jeff Skoll, född 1965. Skoll var14 år när hans pappa, VD för ett kemikalieföretag, fick diagnosen cancer. Pappan berättade hur mycket han ångrade att han hunnit förverkliga mer av sina drömmar.

Efter examen på Stanford Business School träffade Skoll eBay-grundaren Pierre Omidyar. Det var Skoll som 1996 skrev eBay:s affärsplan. När Skoll 2001 pensionerade sig från eBay, 36 år gammal, fick han två miljarder dollar för sina aktier. Enligt Forbes är han i dag god för det dubbla.

När Jeff Skoll gav sig in i filmbranschen 2004 var Hollywood övertygat om att allt han skulle lyckas med möjligen var att förlora sina pengar.

Men hans filmbolag Participant Productions sysslar inte med välgörenhet utan med affärer. Meredith Blake, bolagets vice VD, säger till The Observer: ”Vår produkt är sociala förändringar.” Jeff Skoll säger i nya numret av Fast Company: ”Slutmålet är att bygga ett varumärke runt social relevans i media.”

Vad som avgör om Participant gör en film eller inte är inte bara kvaliteten på manus utan dess förmåga öka medvetenhet inom något av sex områden: miljö, hälsa, mänskliga rättigheter, institutionellt ansvar, fred och tolerans samt social och ekonomisk jämlikhet.

Innan slutgiltigt produktionsbeslut tillfrågas dessutom olika lobbygrupper om de kan bygga en effektiv kampanj runt filmen. Om de svarar nej – ingen film. En omfattande debatt i media är inte bara viktig för sakfrågan, utan blir även den PR-kampanj som får folk att se filmen.

Idén har visat sig fungerat på alla plan. ”Syriana”, en brandfackla mot oljeindustrin, kostade 50 miljoner dollar och spelade in 93 miljoner. Pressfrihetsinlägget ”Good night, and good luck” kostade 7 och spelade in 32. Växthuseffektföredraget ”En obekväm sanning” kostade runt en miljon och har spelat in 23 enbart i USA.

Den enda Participant-film som hittills inte gått med vinst är ”North country” med Charlize Theron, men även där skapades en stor diskussion i USA om filmens ämne: sexuell diskriminering.

Nästa Participant-film ut ur grindarna är filmdramatiseringen av boken ”Fast Food Nation”, en uppgörelse med McDonalds och andra snabbmatsföretag. Trailern för tankarna till ”Silkwood” och ”Kinasyndromet”, två filmer typiska för det amerikanska 70-tal som nu gör comeback.

+

GRADVALLS VAL

TV

”Kvarteret Skatan”, SVT1, lördagar 21.00. Den mest välskrivna, välspelade och roligaste svenska humorserien på väldigt länge.

KRITIKER

www.sashafrerejones.com. New Yorkers musikkritiker har en egen hemsida där han ständigt uppdaterar 2006 års bästa skivor.

RÖST

Luther Vandross (1951-2005). Nyutgivna samlingen ”The Ultimate” (Sony BMG) lyfter fram en sångare som gjord konst av sin röst.


+

BONUS NR 1:

Hemmafru säljer knark. Det är en drömlöpsedel för Otto Sjöberg och Anders Gerdin. Det är också handlingen i en ny omtalad komediserie på TV3.

”Weeds” har premiär på TV3 på onsdag 22.00. Den alltid sevärda Mary Louise Parker spelar en desperat hemmafru som dock varken är sminkad eller glamorös. När hennes man dör blir hon förortens marijuanalangare för att kunna försörja sig.

”Weeds”, som tidigare visats på Canal+ i Sverige, har också ett genialt soundtrack. Signaturmelodi är folksångerskan Malvina Reynolds originalinspelning av ”Little Boxes” från 1962, en låt som också Pete Seeger spelade in samma år.

Texten är en förödande satir över småborgerligt förortsliv som lämnar lika röda bitmärken i dag. I den andra säsongen av ”Weeds” – som just nu rullar i USA – har olika artister bjudits in att göra egna versioner av signaturen. Bland gästsångarna finns Elvis Costello, Death Cab For Cutie och systrarna Kate & Anna McGarrigle som sjunger den på franska.

Även de låtar som vävs in själva handlingen i ”Weeds” är sällsynt genomtänkta. På soundtrackskivan till första säsongen av ”Weeds” (finns på iTunes) finns utmärkta låtar av New Pornographers och Sufjan Stevens samt NRBQ:s i alla bemärkelser rökiga ”Wacky Tobacky”.

”Weeds” har också TV-mediets just nu roligaste slogan: ”Putting the herb in suburb”.

Jan Gradvall

+

BONUS NR 2:

Vad blir höstens populäraste TV-serie i amerikansk TV? Den kaxigaste och mest omtalade taktiska manövern i höstens tablåkrig är att ABC valt att låta ”Grey’s Anatomy” kriga på samma sändningstid som CBS-pansarvagnen ”CSI”, 2000-talets hittills mest framgångsrika TV-serie.

Och det mest sensationella är att flera amerikanska TV-experter tror att utmanaren ”Grey’s Anatomy” har en god chans att vinna det slaget.

I Sverige har det sexiga sjukhusdramat ”Grey’s Anatomy” flugit in under medieradarn. Strålkastarna riktades i stället mot ”Lost”, ”Desperate Housewifes” och ”Prison Break”.

Men i USA besegrade ”Grey’s Anatomy” i våras den trion både vad det gäller tittarsiffror och som hetaste diskussionsämne i fikarummet. Det slutgiltiga genombrottet kom när ABC lade ett avsnitt efter ”Super Bowl” och nådde en rekordpublik på 38 miljoner tittare.

Även i Sverige har ”Grey’s Anatomy” växt stadigt och är särskilt stark bland kvinnliga tittare.

Entertainment Weekly menar att ”Grey’s Anatomy” blivit stå stark för att den till skillnad från till exempel ”Desperate Housewifes” – vars andra säsong blev alltmer bisarr – inte vikt en tum från sin ursprungsidé.

En arbetsplats med människor som jobbar för mycket och har ständiga problem att hitta en partner. En arbetsplats som dessutom är full av snygga läkare och läkarkandidater.

Tredje säsongen av ”Grey’s Anatomy” har premiär i USA 21 september. I Sverige blir det ingen fajt mellan ”CSI” och ”Grey’s Anatomy” – här visas båda serierna på Kanal 5.

Kanal 5 meddelar att nya avsnitt av ”Grey’s Anatomy” kommer ”senare i höst”. Just nu kan man se vårens avsnitt i repris, måndag till torsdag, sena eftermidddagar.

Jan Gradvall