Likheten mellan Bob Dylan och Lawrence av Arabien
How does it feel to be on your own...? Kanske ungefär som att vara ensam vit man bland araberna i öknen. Notis från Dagens Industris Weekend-bilaga 18/8. (För recension av nya skivan, se Skivrecensioner 25/8.)
Text: Jan Gradvall
Vem är egentligen den evigt gåtfulle Bob Dylan? Den mest träffande liknelsen hittills återfinns i en Dylan-diskussion mellan författaren Don DeLillo och rockkritikern Greil Marcus.
Don DeLillo, allt oftare nämnd som Nobelpriskandidat, och Greil Marcus, som skrivit en hel bok om låten ”Like A Rolling Stone”, diskuterade gåtan Bob Dylan på scen under en filmfestival i Colorado, USA. Samtalet finns återgivet i sommarnumret av den litterära tidskriften The Believer.
Mest intressant blir det när de jämför den Dylan som framträder i dokumentärfilmen ”No Direction Home” med huvudpersonen i en annan storfilm – ”Lawrence av Arabien”.
Nej, Dylan rider inte omkring på en häst i öknen. Men båda filmerna handlar om en huvudperson som ingen utomstående egentligen helt kan förklara eller ringa in. En person som uppfunnit sig själv.
Precis som Lawrence av Arabien verkar Bob Dylan inte heller påverkats av tid och åldrande som andra människor. Det är som de lever genom tiden – agerar tiden – på ett sätt som får oss andra att se tidens och åldrandets möjligheter.
Kanske är det därför som Dylan som på 2000-talet lyckas framstå som yngre, smartare och hungrigare än någonsin.