"När jag väl bestämt mig för någonting, då gör jag det bara": Intervju med Darin

Som barn lekte Darin i skogarna i Akalla och Husby. Nu sjunger han om den tiden i sina första egna låtar på svenska. Med sitt kommande album gör Darin vad Robyn gjorde 2005. Nystart, helomvändning, eget skivbolag, nytt sound. Intervju från DI Weekend 13 april 2015.

Ett musikaliskt rum. Det är många som har använt den liknelsen. Googlar man hittar man uttrycket ett musikaliskt rum i texter om allt från kammarmusik till jazz.

Men i en inspelningsstudio på Karlbergsvägen i Stockholm blir uttrycket ingen liknelse längre. Här finns – i bokstavlig bemärkelse – ett musikaliskt rum. Inget rum i Sverige andas lika mycket musik som Atlantisstudion.

Det musikaliska rummet utgörs av en före detta biograf. Studiorummet är så stort att man som besökare stannar upp i steget och blir stående, tyst och vördnadsfull, nästan som i en kyrka. All musik som har spelats in i det här rummet har stannat kvar i väggar, golv, tak, varje stol man sätter sig på.

Atlantisstudion har kallats Birkastans eget Abbey Road. Från början hette den Metronomestudion och startades i slutet av 1950-talet av producenten ANDERS BURMAN, nyligen invald i Swedish Music Hall of Fame. 1983 togs den över av JANNE och KATARINA HANSSON som fortfarande driver den.

Det var i denna studio som CORNELIS VREESWIJK satte sig på en pall mitt i rummet, tände en cigg och med Anders Burman i kontrollrummet sjöng in låtar som Felicia adjö och Deirdres samba.

Det här som LILL LINDFORS gjorde den slutgiltiga kopplingen mellan byggnader och musik genom att sjunga raderna: ”Musik ska byggas utav glädje, av glädje bygger man musik”.

Under detta biografhöga tak sjöng PUGH ROGEFELDT Här kommer natten. ANNA-LENA LÖFGREN spelade in Lyckliga gatan, omedveten om att den fyra decennier senare skulle användas som titel till ett banbrytande musikprogram i TV4.

ABBA spelade in nästan alla sina låtar i detta musikaliska rum fram till 1978 då Polarstudion byggdes vid S:t Eriksbron, några dussin tamburinkast härifrån, åtminstone om RICKY BRUCH hade kastat.

Och så TED GÄRDESTAD förstås.

Med BJÖRN och BENNY i kontrollrummet och AGNETHA och FRIDA i kören, spelade Ted Gärdestad här in låtar som Sol, vind och vatten och Så mycket bättre, även den använd som titel och temalåt i ett tv-program i TV4.

Den artist som nu arbetar i Atlantisstudion är väl medveten om var han befinner sig.

”Jag har lyssnat väldigt mycket på Ted”, säger Darin.

”När jag i fjol var med på en hyllningsplatta till Ted Gärdestad var det första gången jag spelade in här. Det är en väldigt speciell plats. Man känner verkligen historien i väggarna.”

Darin Zanyar, 27, arbetar i Atlantisstudion i två veckor med att spela in ett album som släpps i höst. När han går runt här bland akustiska instrument, klädd i manchesterbyxor, flanellskjorta och vikarieskägg, smälter han förvånansvärt väl in bland dem som spelat in här förr.

Det kommande albumet innebär en nystart för Darin som artist i flera bemärkelser. För första gången gör han ett album på svenska.

Första gången som Darin över huvud taget sjöng någonting på svenska var just i Så mycket bättre Hans tolkningar av OLLE LJUNGSTRÖMS En apa som liknar dig och MAGNUS UGGLAS Astrologen tillhör de mest populära i programmets femåriga historia, med 20 miljoner respektive 16 miljoner spelningar på Spotify.

De låtar han nu sjunger in är hans egna. När Darin står i Atlantisstudion och sjunger Ta mig tillbaka, en låt som just har släppts på singel , visar han att det är i det här sammanhanget han hör hemma.

Soundet är varmt, akustiskt, stort som rummet. Texten är det mest personliga han skrivit. En längtan efter en tid då livet var enklare och dagarna var längre.

Det är många singer-songwriters som har gjort tillbakablickar till sin barndom. Skillnaden i Darins fall är att den gamla goda tiden han sjunger om inte är 1970-talet utan det tidiga 1990-talet.

”Den idylliska tiden i början av 1990-talet då det inte fanns laptops, då alla inte hade mobiler. Den tid då man cyklade runt och knackade på dörren hos kompisar. Vi spelade Nintendo 8-bit (nämnt i låttexten) och lyssnade på MICHAEL (JACKSON) och WHITNEY (HOUSTON). Det kändes som man utnyttjade tiden mer då, som om dagarna var länge. Sittande med sociala medier i dag kan en timme kännas som fem minuter, men då var somrarna längre.”

Du sjunger att ni lekte i skogen, vilken skog var det?

”Många skogar. Vi flyttade så mycket när jag växte upp. Men framför allt i Alby och Husby.”

Husby och Alby är förorter som man genom medierapporteringen annars inte förknippar med idylliska skogar.

”Men alla som har bott där vet att det finns jättefina skogar där! Vi hade inte med oss några leksaker när vi lekte i skogen. Det var bara vi själva. Ändå var det världens häftigaste lekplats. Att det kan behövas så lite för att skapa något magiskt är något jag ofta tänkt på när jag i dag gör musik.”

Bland minnesbilderna som dyker upp i texten till Ta mig tillbaka finns också hans storasyster ROSA. Hur de satt bredvid varandra i baksätet när familjen åkte på bilsemester. Darin berättar att hans syster tar examen i ekonomi under våren.

”Det är toppen, då kan hon hjälpa mig med sådant.”

Familjen Zanyar har gjort en lång resa. Darins pappa SHWAN växte upp i den irakiska delen av Kurdistan. När pappan 1980 inkallades för kriget mot Iran flydde han till fots. Dagen efter flykten dödades hela hans trupp.

I Teheran återförenades han med den kvinna, ASHTI, som kom att bli Darins mamma. Därefter lyckades de fly till Sverige.

Darin föddes 1987. I mars 1998 ringde en vän till föräldrarna och sa att de skulle sätta på tv:n. SADDAM HUSSEIN hade attackerat deras gamla hemstad Halabja med kemiska stridsmedel. 5000 kurder mördades – vänner, släktingar, gamla klasskompisar.

När familjen Zanyar flyttade runt mellan olika adresser i Stockholm – Alby, Husby, Vällingby, Råcksta, Viksjö – så tillhörde de mest värdefulla sakerna i flyttkartongerna mamma Ashtis skivsamling.

”Min mamma har alltid lyssnat väldigt mycket på pop. Jag fick tidigt starka band till musik. Hon hade precis allt med Whitney, Michael och MADONNA. Alla lp-skivor stod där i hyllan. Musik hördes hela tiden hemma. Det spelades även lite kurdisk musik. Gipsy Kings gick mycket ett tag. RICHARD MARX. Hela familjen har alltid varit väldigt musikintresserad och är ett bra stöd för mig.”

Du spelar upp nya låtar för dem?

”Ja, alltid, direkt när jag har gjort dem. I början förstod de inte alltid skillnaden mellan demoinspelningar och färdiga inspelningar. De kunde säga ’det här låter inte färdigt’ eller ’ljudet är alldeles för dåligt’. Men nu är de också värsta proffsen, haha.”

Vad tycker din familj om din helt nya musikaliska inriktning, att du plötsligt sjunger egna låtar på svenska?

”Det komiska är att de inte ens har kommenterat just det. För dem kännas allt jag gör naturligt. De känner mig ju så bra, det är ju fortfarande jag som sjunger. Så vad de lyssnar efter är andra saker, om det är en bra låt eller inte, om de tycker om den.”

Är det inte nervöst att byta sound och sångspråk? Du har många fans, även utomlands, som under tio år lyssnat på dina engelska låtar.

”Jo, när jag har stått här och sjungit har det ibland känns väldigt nervöst. Men en person som varit med länge i branschen sa till mig: ’När du slutar känna det där nervösa pirret, det är då du ska sluta’. Det har stärkt mig i modet att testa nya saker. Det finns en textrad på albumet som sammanfattar lite av den känslan, ’Fjärilar i magen, jag vill allt förutom lagom’.”

Sångmikrofonen som Darin använt för det nya albumet är en historia i sig. Det är en Neumann U47, en mikrofon som tillverkades i Tyskland mellan 1949 och 1965. Just den mikrofon som finns i studion på Karlbergsvägen köptes in i slutet av 1950-talet.

Neumann U47 kan kallas för mikrofonernas Rolls-Royce, berömd för sitt varma och detaljrika sound. FRANK SINATRA insisterade på att det skulle finnas en U47 vid alla inspelningar. Beatles-producenten GEORGE MARTIN hade det som favoritmikrofon. Ljudteknikern BILL PORTER använde en U47 när han spelade in de största hitlåtarna med Everly Brothers och ROY ORBISON.

”Jag måste sjunga på ett annat sätt när jag sjunger i den. I normala fall kan man klippa mycket, pussla ihop de bästa tagningarna, det kan vara sjukt många klipp i en låt du hör på radion. Men med den här micken hörs det väldigt tydligt om det är några klipp. Jag har därför sjungit det mesta live. Det blir inte lika perfekt alla gånger men ger en annan känsla. Det är lite bära eller brista.”

Att sången och musiken till stor är inspelad live innebär dock inte att inspelningsprocessen blir enklare och snabbare. När vi äter lunch tillsammans en vecka efter att jag besökt studion meddelar Darin, som alltid strävat efter perfektion, att de just gjort klart mix nr 27 av Ta mig tillbaka.

”Fast sedan mix nr 24 har det ärligt talat mest bara handlat om detaljer. Kanske sänkt en gitarr eller så.”

Det är en ganska fancy hotellrestaurang med en meny som är därefter. Darin studerar menyn. ”Egentligen vill jag ju ha en cheeseburgare”.

Varför tar du inte cheeseburgare då?

”För att min tränare inte skulle gilla det, haha. Jag har gått all in med träningen sista tiden. Jag cyklar, jobbar och kör med PT (personlig tränare) fyra dagar i veckan.”

(Avslöjande journalistik: det slutar med att han tar cheeseburgaren.)

U47-mikrofonens sätt att ställa allt på sin spets – bära eller brista – präglar även Darins nysatsning på flera plan. År 2005 skapade ROBYN ett år noll i sin karriär genom att lämna sitt gamla skivkontrakt, starta ett eget skivbolag, byta stil och göra ett album med ett helt nytt sound.

Darin gör nu något liknande. Hela det nya albumet, en dyr inspelning med bland annat en hel stråkensemble, har han bekostat själv. Albumet ges ut på hans eget skivbolag.

”Det är lite ironiskt att allt det jag strävade efter när jag debuterade för tio år sedan har jag gjort mig av med nu. Men det känns helt rätt att gå den här vägen. Och det är så skönt att jag kan göra det. Mitt senaste skivbolag och jag hade inte samma vision. Jag har en egen bild av vad jag vill göra.”

Vilken är den allra första låt du gjorde?

”Det var när jag på Viksjöskolan när jag var 13. Den låten blev faktiskt en liten hit i skolan.”

På vilket sätt spred den sig? Via en kassett som du delade ut?

”Nej, nej, en mp3 som mejlades runt.”

Vad var du för person i skolan?

”Jag var rätt ny i skolan och hade inte berättat för någon i min klass att jag höll på med musik. Varje fredag var det konsert i skolan. Jag anmälde mig och sjöng min egen låt. Folk kom fram och undrade om det verkligen var jag som sjöng på riktigt. De trodde att jag mimade till någon annans låt. Sedan den dagen var jag Darin, han som håller på med musik. Den bekräftelsen var viktig, det visade att jag kunde hålla på med min passion.”

Fyra år senare, 2004, anmälde sig Darin till den allra första omgången av Idol. På den tv-inspelade auditionen ser man Darin sitta utanför domarrummet i en röd huvtröja och långt nedragen keps. En studioman ropar ut ”4396, varsågod” och nr 4396, Darin, kliver in till domarna.

Han har tandställning och säger att han är 17 år och kommer från Råcksta. När han ser domarnas frågade uppsyn lägger han snabbt till: ”Ligger nära Vällingby”. Sedan sjunger han en låt av ’N Sync, JUSTIN TIMBERLAKES första grupp, balladen (God must have spent) A little more time on you.

Alla fyra domarna ger tummen upp. KISHTI TOMITA säger att låttiteln även gäller för Darin. Han blev kvar i tävlingen ända fram till finalen där han förlorade mot DANIEL LINDSTRÖM.

Till skillnad från Daniel Lindström följde Darin upp framgången med tio år av hitlåtar. Han är och förblir den största artisten som har kommit fram i svenska Idol.

Vad kommer du ihåg från den där Idol-auditionen?

”Jag var så fruktansvärt trött att jag inte minns så mycket. Jag hade köat sedan tre på natten.”

Varför hade du köat så länge? Det fanns väl inget skäl att oroa sig över att inte få plats?

”Nej, men jag ville bara vara först i kön. Trots det var det nära att jag inte blev insläppt. Jag visste inte att man var tvungen att ha med sig id-kort för att visa att man var över 16 år. Det löste sig till slut genom att en kompis som hade följt med lyckades intyga att jag hade åldern inne.”

Darin lägger ned besticken och torkar sig om munnen. Smulor från hamburgerbrödet, det sista beviset på vad han faktiskt åt, röjs undan.

”Det där med köandet mitt i natten är så typiskt mig. När jag väl bestämt mig för någonting, då gör jag det bara. Det är samma känsla nu. Nu vill jag att alla ska få höra de nya svenska låtarna.”

(slut)



 
¡°They scouted the fodder fake tag heuer previous to boarding in addition to located his or her carriers from the similar cost packing containers the finds rolex replica watches utilised, ¡± he / she claimed. ¡°They looked for as a result of traveling hublot replica uk carriers in addition to gear from the lockers in the event the entrepreneurs were being asleep or maybe from the commode. ¡± It had been grasped of which replica watches like crooks commonly had taken section seat designs. Police force appealed towards open to help be mindful of the stuff while traveling in addition to fake rolex sale assure many people maintained the valuables in addition to rolex replica sale dollars with him or her.