Krönika, Dagens Industri
Weekend 1 juni
Krönika
Jan Gradvall
Jag kliver av en buss i en av Stockholms södra förorter och ställer mig och väntar på Mohammed.
Någonstans här i närheten, bland varulager och viadukter, ligger studion HighWon, en av Sveriges minsta men viktigaste inspelningsstudior.
Det är i denna studio som hiphopkollektivet HighWon, med Ison & Fille i spetsen, spelat in sin signaturlåt ”Från hjärtat”, en låt som trots att den fortfarande aldrig spelats i svensk kommersiell radio visats över två miljoner gånger på YouTube.
Det har alltid funnits glapp i svensk musik. Endast en liten del artister tar sig igenom mediefiltret. Att vara stor i media och vara stor på gatan kan vara två helt olika saker.
Men det är först nu som det finns mätinstrumentet som visar exakt hur det stort det glappet faktiskt är. Två miljoner visningar på YouTube – gatans Sifo – är 20 gånger fler än andra svenska artister som hamnar på tidningsomslag och syns i tv-program.
Det finns i dag två olika verkligheter i Sverige. En i innerstäder, en i orten.
När Mohammed Anwar Ryback, 27, kommer och möter mig vid busshållplatsen, för att ta mig med till HighWon-studion, så pratar han inte förorten utan just om – orten.
”Orten” är också titeln på bästa spåret från EP:n ”Dikten från Bikten 2” som släpps nästa vecka. ”Jag är inte från förorten, jag är från orten. Det känns mer hemma”.
Hiphop är den enda musikstil i Sverige i dag som förenar unga oavsett etnisk bakgrund, religion och postnummer.
Mohammed Anwar Ryback bildade för tio år sedan en duo tillsammans med sin kompis Rawa Ali. Mohammeds familj är flyktingar från Somalia, Alis familj är flyktingar från Kurdistan.
Först kallade de sig Underklassen. Därefter hittade de ett ännu slagkraftigare namn genom att helt enkelt slå ihop sina egna namn – Mohammed Ali.
Duons album ”Vi” hyllades som fjolårets bästa svenska album alla kategorier här i DI Weekend.
När Mohammed nu solodebuterar gör han det under namnet Moms, ett av hans två smeknamn under uppväxten, det andra är Mommo. ”Namnet Mohammed är så vanligt i orten att man lägger till smeknamn för att kunna skilja på vilken Mohammed man snackar om”.
Mohammed är uppväxt i Flemingsberg. Han gick i samma skola som Ali och den lysande producenten MackBeats (riktigt namn Marko Saez) och filmaren Duncan Makada som regisserat b.la ”Från hjärtat”-videon. Saez har rötter i Chile och Makada i Uganda.
”Det jag gillar mest med orten är att här ute är det det inte alls är segregerat, som i resten av samhället, utan tvärtom integrerat”, säger Mohammed. ”Du tvingas vara bli mer open minded när du kommer från orten och människor från 100 länder måste samsas i tvättstugan”.
Mohammed har blivit pappa för första gången och tänker på sin dotters framtid. ”Många som får chansen väljer att lämna orten. Är det en kulturfråga eller klassfråga? Men jag vill att min dotter ska växa upp i orten, ta del av många kulturer och bli världsmedborgare”.
Mohammed har pluggat global utveckling och jobbar nu som fritidsledare. Det gör även hans kompis Ali. Egentligen jobbar Ali som lärare på en särskola men i och med att han hans anställning upphör i augusi för att han inte är utexaminerad lärare har han tagit dubbla jobb för att ”vara på säkra sidan”.
Barnen på ungdomsgårdarna vet vilka de är – Mohammed Ali är stjärnor i orten. Barnen vill även ha hjälp med att spela in sin egen musik. ”De kommer varje kväll, det är deras andra hem. Det är fantastiskt att se vilken självkänsla musik kan ge”.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
LONDON
Saint Etienne, ”Words and music by Saint Etienne”. Londonrappoter av Thorsten Ehrenmark (1919-1985) präglade en generation svenskar. Vår tids motsvarighet till Ehrenmarks kåserisamlinar är album med Saint Etienne.
HYRFILM
”Mission Impossible: Ghost Protocol”. Brad Bird, som tidigare endast gjort animerade filmer som ”Superhjältarna” och ”Ratatouille”, visar sig vara ett perfekt val för att vitalisera genren. Fantastiska bildlösningar.
BIO
”Prometheus”. Affischen från första ”Alien” från 1979 innehåller filmhistoriens bästa slogan: ”I rymden kan ingen höra dig skrika”. Men oj vad alla kommer skrika om denna prequel inte lever upp till förväntningarna.
+
BONUS NR 1:
”Tillsammans är vi en kropp”. Det är skådespelaren Jonas Karlssons beskrivning av att sjunga i Hammarbyklacken.
Uttalandet kommer från en mycket intressant radioserie om musiken på fotbollsläktare som börjar sändas i P2 på söndag 14.00.
I en programserie i fyra delar, som pågår fram till fotbolls-EM, lyssnar Jesper Tillberg på läktarsånger och samtalar med musiker, fotbollsspelare, politiker, författare.
Programserien heter ”Forza! Hymner, Händel, Huliganer” och musiken sträcker sig från Giuseppe Verdi och Sir Edward Elgar till The Stones Roses och Manic Street Preachers.
I det tredje programmet, ”Mannen och sången”, går Jesper Tillberg till botten med paradoxen att män i en miljö som upplevs som homofobisk sjunger sånger som förknippas med gayvärlden.
Aston Villas fans, från den stenhårda industristaden Birmingham, sjunger till exempel Doris Days ”Que sera, que sera”. När Lutons supportrar kraftigt förolämpar sina ärkefiender Watford gör de det till toner från ”My fair lady”.
För att inte nu inte att tala om att män under EM kommer att krama varandra och sjunga med i ”Go west”, en låt av Village People (senare tolkad av Pet Shop Boys) som hyllar den homosexuella frihetsrörelsen i San Fransisco.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
”Yellow Submarine” är Beatles mest underskattade projekt.
John Lasseter, chef för Pixar, har revolutionerat animerad film med mästerverk som ”Toy Story” och ”Hitta Nemo”. När nu filmen ”Yellow submarine” på måndag ges ut i en restaurerad version – där varje filmruta putsats för hand – säger John Lasseter att Beatles tecknade film från 1969 varit en avgörande influens för allt han gjort.
Lasseter: ”Deras revolutionerade verk hjälpte röja vägen för att den fantastiskt varierade animerade värld vi har i dag”.
Som album brukar ”Yellow submarine” betraktas som Beatles sämsta. Men den instrumentala andra delen (sida B på LP-skivan), arrangerad av geniet George Martin, är fantastisk orkestermusik och filmmusik. Lyssna på ”Pepperland”.
Parallellt med filmutgåvan på dvd och bluray återutges även ”Yellow Submarine” på måndag på cd. Beatles musik finns fortfarande inte på Spotify.
Jan Gradvall