Skivrecensioner, DI Weekend

Nicki Minaj
Titel: Pink Friday: Roman Reloaded
Skivbolag: Universal
Betyg: 4

Det här är allt Madonnas nya album skulle vilja vara. När sista spåret klingat ut är det som Nicki Minaj knackar Lady Gaga på axeln: Håll extra hårt i stafettpinnen, snart måste du lämna över den.

Nicki Minaj (uttalas Minaaasch) är född på Trinidad och Tobago och uppvuxen i Queens, samma del av New York som fostrat Run-DMC, Ramones och Spindelmannen. Nicki Minaj påminner om dem alla tre. Samt ett inbrott i en färgbutik.

Efter hennes gästverser på Kanye Wests Monster – redan K-märkta i hiphopvärlden – borde det inte vara någon som längre benämner henne som världens bästa kvinnliga rappare. Hon är en av världens just nu bästa rappare punkt slut.

Jay-Z är en så sofistikerad rappare att han kan göra placeringen av ett kommatecken hörbart och avgörande: Im not a businessman/Im a business, man. Nicki Minaj visar samma språkkänsla i sitt Mohammad Ali-skryt: I guess I went commercial/Just shot a commercial/When I flew to the set, though/I aint fly commercial.

Detta samtidigt som Nicki Minaj vänder upp och ned på alla könsroller när hon, som kvinna, spottar ur sig fraser som I put my dick in your face.

Om någon undrar varför Nicki Minaj på flera låtar rappar på utstuderat fjollig Queens English. Svar: Det är hennes alter ego, den homosexuelle européen Roman Zolanski. Nej, det är inte tråkigt en sekund i Nicki Minajs värld.

Svenskar är inblandade i fem av de mest melodiösa låtarna RedOne (allt det bästa av Lady Gaga) och Rami Yacoub (dussinet Britney-låtar på sitt cv).

Whip it låter som ett studentlastbilsflak som gör ett fjärde ärevarv runt Sergels Torg.

I sommar uppträder Nicki Minaj på Annexet. Det borde varit Ullevi.

Jan Gradvall


Erik de Vahl
Titel: Spring 2012
Skivbolag: Erikdevahl.com
Betyg: 4

Trumpetaren Goran Kajfes gav ut X/Y på eget bolag i 500 numrerade exemplar. När den internationella juryn för Nordic Music Prize utsåg fjolårets bästa nordiska album så vann Goran Kajfes i konkurrens med artister som Björk och Lykke Li.

Ett annat exempel på att kvalitet inte kan mätas i upplago är att vårens finaste svenska popalbum – bättre än allt utgivet på de fyra storbolagen – återfinns på ett album utgivet i 58 numrerade exemplar på CD-R (hembränd CD utan ask och omslag).

Med akustisk gitarr och elektronik bygger Erik de Vahl upp stämningar som för tankarna till artister som Durutti Column. Han är född i Ådalen, medlem i Kommunistiska Partiet, och bor i dag i Göteborg där han försörjer sig som brevbärare i Majorna.

Brevbärare är ett yrke som uppenbarligen passar musiker, kanske för att man får vara i fred med sina tankar. Bland andra brevbärare i musikvärlden finns Vic Godard i Subway Sect och Reine Fiske, gitarrist i Dungen.

Jan Gradvall

Alabama Shakes
Titel: Boys & Girls
Skivbolag: Rough Trade
Betyg: 4

Duffys debutalbum fick ett unikt brett genomslag. Det uppdaterade 1960-talssoundet gjorde Duffy lika självklar i exklusiva modebutiker som på bensinmackar.

Nu kommer en ung kvartett från Alabama med samma management och samma potential. Alabama Shakes låter som Creedence Clearwater Revival med en kvinnlig sångerska. Svänget för också tankarna till Otis Reddng

Det är hipp musik som inte skäms för sina raggartärningar.

Bakom Duffys debut och Alabama Shakes finns Geoff Travis och Jeannette Lee på Rough Trade Management. Hur viktiga de är för slutresultatet understryks när man spelar Duffys totalt visionslösa uppföljare – inspelat efter att hon lämnade Rough Trade.

Jan Gradvll

Killing Joke
Titel: MMXII
Skivbolag: Spinefarm/Cooperative/Universal
Betyg: 4

Om det tredje världskriget fått skivkontrakt hade det låtit som Killing Joke.

Ingen kritiker tog Killing Joke på allvar när de drog på sig sina smutsiga Doc Martens i Notting Hill för drygt 30 år sedan, men deras ljudbild framstår i dag som bland det mest originella från det sena 1900-talet.

Med sitt apokalyptiska muller, byggt på basfrekvenser hämtade från reggae, suddade Killing Joke ut gränsen mellan postpunk, goth och hårdrock på ett sätt som inspirerat alla från Janes Addiction och Ministry till Tool och Rammstein. Eller jämför likheterna mellan Nirvanas Come as you are och Killing Jokes Eighties

Nu har Killing Joke snörat på sig sina Doc Martens igen och uppdaterat sitt muller utan förlora i kraft. Och temat för albumet kommer att få deras gamla fans att jubla: alltings jävlighet och jordens undergång.

Jan Gradvall