Skivrecensioner, DI Weekend
Jan Johansson
Titel: In Hamburg with Georg Riedel
Skivbolag: ACT
Betyg: 4
TT-telegrammen från den 9 november 1968 innehöll nyheter från tiden oroshärdar, Vietnam, Prag och Paris. Bland de stora rubrikerna fanns en mindre vars konsekvenser inte uppmärksammades förrän sent på lördagkvällen. ”Dödskrock i Sollentuna”.
En bil hade fått sladd i halkan och kört in i en mötande buss. I bilen satt 37-årige Jan Johansson, tvåbarnsfar och jazzpianist som förutspåddes en lysande framtid. Svensk musik har fortfarande inte kommit över hans död.
Till minne av att Jan Johansson denna höst skulle firat sin 80-årsdag släpps nu ett album med tidigare outgivna inspelningar för tyska radiostationen Nord Deutsche Rundfunk från 1964 till 1965. Det låter som om den tyska radioteknikern placerat mikrofonerna ännu tätare instrumenten än brukligt. Det råa ljudet gör att musiken känns ännu mer samtida.
Förutom nyckelspåren från ”Jazz på svenska” spelar Jan Johansson och Georg Riedel, förstärkta av Rune Gustafsson, även ett par evergreens som ”Nature boy” (känd genom Nat King Cole) och ”Yesterdays” från musikalen ”Roberta” från 1933, samma musikal som innehåller ”Smoke gets in your eyes”.
Jan Gradvall
Melissa Horn
Titel: Innan jag kände dig
Skivbolag: Sony
Betyg: 4
För 14 år sedan gav filmaren Roy Andersson ut boken ”Vår tids rädsla för allvar”. I dag kan man snarare tala om ”Vår tids längtan för allvar”, vilket också är en av förklaringarna till att Melissa Horn, 24, är på väg mot att bli en av landets största artister.
Melissa Horn har ett förtroligt tilltal, en vän röst och skriver melodier så vackra att de tar andan ur en. Men vad som skär rakt igenom samtiden – och särskiljer henne från alla hennes jämnåriga artister – är hennes allvar.
Hennes två första album visade att svensk musik fått en ny stor artist. Hennes tredje album är ännu starkare. Melissa Horn öppnar med ”Destruktiv blues”, med textrader som ”Jag lovar att jag lämnat dig till dess”, och avslutar med ”Det känns ännu sämre nu”.
Jan Gradvall
Ladytron
Titel: Gravity the seducer
Skivbolag: Nettwerk
Betyg: 3
OMG, det låter som OMD! Med tanke på att syntpop hela tiden talar om futurism är det ironiskt att det i dag blivit den mest tillbakablickande av alla musikgenrer. Framtiden var uppenbarligen bättre förr.
Gruppen Ladytron från Liverpool, staden som även fostrat just OMD, har tidigare ansträngt sig för att göra något eget av syntpoparvet. Men på femte albumet festar de lyckligt på genrens klichéer och visar att kyla är syntpopens svar på hetta.
Jan Gradvall
Jayhawks
Titel: Mockingbird time
Skivbolag: Rounder/Universal
Betyg: 3
Problemet för Jayhawks stavas Wilco. Båda banden formades i den musikgenre på 1990-talet som kallades alternativ country och är lika bländade skickliga hantverkare. Men det spelar ingen roll för Jayhawks att Mark Olson är tillbaka i bandet och stämsången är vackrare än någonsin. När man spelar Jayhawks efter Wilco tänker man på vad som hände med salongsmåleriet när kubisterna gjorde intåg.
Jan Gradvall