Krönika, Dagens Industri

Weekend 29 april

Krönika

Jan Gradvall

Alla som hamnat på mörka och övergivna gator i främmande städer känner igen den här känslan: man höjer sin beredskap för tänkbara rånare.

Man tittar lite extra i sidled, undviker att plocka fram turistkartan, döljer kameran och sin dyra telefon, försöker i stället gå rakt fram på ett sätt som om man inte är vilse utan tydligt vet var man ska.

Och det är precis den sortens förberedande åtgärder man behöver lära sig för att undvika en annan sorts rånare som vi alla råkar ut för varje dag – rånare av våra känslor.

Uttrycket ”emotional muggers” myntas i en krönika i majnumret av O, The Oprah Magazine.

Oprah Winfreys månadstidning är en av de mest välgjorda magasinen på marknaden, både vad det gäller form och innehåll. Sedan starten år 2000 är den i dag uppe i en upplaga på 2,5 miljoner exemplar, dubbelt så mycket som till exempel Vogue.

Oprah Winfreys tidning är mycket skicklig på särskilt populärpsykologi, en inriktning som allt fler tidningar i dag söker sig mot. Varje nummer av O, The Oprah Magazine studeras också mycket nog av chefredaktörerna för svernska månadstidningar, inte minst Amelia Adamo.

Vad ”emotional muggers” gör är att råna oss på något som kan vara värdefullare än pengar. Ett exempel som ges i krönikan är en kvinna som ringer hem till sin mamma och berättar att hon blivit befordrad. Mamman svarar: ”Då måste du nu se till att jobba hårdare för att bevisa att du är värd det”.

Mamman är en mycket typisk känslorånare, någon som ser pessimism som en dygd. Hon kan med en enda replik få en bra känsla att rinna i väg eller att få en dålig känslig att bli ännu värre.

Hur ska man då försvara sig? Skribenten Martha Beck, som arbetar som livscoach och skrivit sex böcker i ämnet, skriver att man kan lära sig av asiatiska kampsporter som lär ut självförsvar.

Som ett komplement till karate-do (”den tomma handens väg”) och bushi-do (”krigarens väg”) uppfinner Martha Beck vad hon emo-do (”känslomästarens väg”). Helt enkelt: ett själförsvar.

Det bästa sättet att undvika vanliga rånare är egentligen att helt undvika dåliga områden. Och det bästa sättet att undvika känslorånare är att undvika att ens känslor vandrar iväg till dåliga områden. I självhatets kvarter råkar man nästan alltid illa ut.

Men i och med att det är lättare sagt än gjort – ingen vill leva ett liv där man endast väljer säkra och trygga vägval – får man lära sig den själförsvarsteknik som situationen kräver.

Rånaryper som mamman bär nästan alltid på en historia av att själva känna sig krossade. Mamman tror att hon hjälper sin dotter genom att i förberedande syfte sänka henne.

Vad dottern borde ha gjort för att rädda sin dag är att avväpna pessimismen med att snabbt som vinden och glatt som vårbäcken säga: ”Nej, det kommer jag inte att göra”. Mammans dolk faller till marken, och hon kan inte göra annat än att lomma tillbaka sin egen mörka gränd igen.

En annan vanlig form av känslorånare är de som för att bli av med sina egna dåliga känslor överfaller andra – och sedan dumpar allt på dem. Vad offret blir rånad på är sin egen positiva energi.

Martha Becks rekommenderade emo-do i denna situation är den avväpnande repliken: ”Du som är så full av möjligheter – jag vet att du kan lösa den här situationen också.” Och rånaren, häpen och överrumplad, söker sig vidare till andra mer lättrånade offer i stället.

(slut)

+

GRADVALLS VAL

KAMPANJ
”We surf the Internet. We swim in magazines”. Amerikanska tidskrifter har gått samman i gemensam printkampanj som intelligent lyfter magasinets fördelar. Utan att för den skull vara bakåtsträvande.

TALBOK
Tina Fey, ”Bossypants”. I stället för att vänta på Amazon: köp Tina Feys biografi som talbok på 10 sekunder från iTunes. Tina Fey läser briljant. Och hela inledningen är unik för talboken.

TV
”Game of thrones”, Canal+, 4 maj. Fans av science fiction och fantasy ligger alltid i täten för nyheter och ny teknik. Endast någon dag efter USA-premiären på HBO fanns serien att ladda ned, översatt med svensk textremsa.

+

BONUS:

Amerikanska magasinet Wired, med inriktning på teknologi och framtid, har i sitt majnummer ett intressant tema om humor.

Wired inleder med att citera vad författaren E.B. White sagt om humor. ”Att analysera humor är som att dissekera en groda. Få människor är intresserade och grodan dör.”

Men vad som ändå klarläggs i Wireds analytiska temanummer är något ingen satt fingret på förut: hur Internet förändrat vår tids humor både spridning och humor.

För några år sedan hade Ricky Gervais provokativa inledningsmonolog på Golden Globe-galan i januari betraktats som något udda och vågat som hade setts av högst någon miljon amerikanska tittare.

Nu blev den – tack vara nätet – vad hela humorvärlden pratade om dagen efter. Ricky Gervais visste vilken publik han egentligen han helst ville få att skratta. Det var inte skådespelarna, inte ens tevepubliken, utan sina kompisar hemma i England.

Wired har en stor intervju med Andy Samberg, ung komiker på ”Saturday night live”, den som snabbast förstod att Internet var den nya humorplattformen.

Tillsammans med två kollegor i humorgruppen Lonely Island har Andy Samberg lagt upp humorvideor på nätet sedan 2000. Trions filmklipp, präglade av en intern humor som 99 % av alla tevekanaler hade avfärdat som för smal, har i dag nått över 400 miljoner visningar på YouTube.

Wired uppmärksammar även Twitter som en allt viktigare humorscen, ett digitalt och globalt Norra Brunn, där 140 tecken används som en ny form av ståuppskämt eller snarare sittnedskämt.

Ett exempel från Judah Friedlander (känd från ”30 Rock”): ”I think more than one company should be allowed to sell Monopoly”.

Ett annat från Rainn Wilson (känd från ”The Office”): ”Feed a man a fish and he’ll eat for a day. Feed a fish a man and he’ll eat for like two and half months”.

Jan Gradvall