Krönika, Dagens Industri

Weekend 4 februari

Krönika

Jan Gradvall

Spotify har tillgång till statistik över de mest spelade låtarna i Sverige. De kan följa utvecklingen timme för timme, men allt som offentliggörs är en veckolista. Men i morgon kväll, lördag, kommer de som jobbar Spotify att efter 20.00 kunna se en omedelbar förändring i statistiken. Samma sak med iTunes Music Store.

Den mest spelade artisten i Sverige kommer efter 20.00 i morgon inte längre att vara Adele (5 av 5 i DI Weekend förra veckan) utan en artist som skulle fyllt 100 år i förrgår men varit död i ett halt sekel – Jussi Björling.

Johan von Sydow gjorde med sin film om författaren Mare Kandre den ena av 2000-talets två bästa kulturdokumentärer på SVT. Med ”Sagan om Jussi”, som sänds i morgon 19.00, har han även gjort den andra.

Jussi Björling (1911-1960) är Sveriges genom tiderna största musikstjärna. Ändå är historien om hans liv obekant för de flesta.

Jussi Björling började som barnstjärna tillsammans med sina två bröder. Fadern David Björling drillade sönerna på ett sätt som kan jämföras med Michael Jacksons pappa. De fick öva oavbrutet. Om de sjöng fel fick de stryk.

I april 1917, när Jussi var sex år, gjorde syskonen Björling sin 62:a offentliga konsert. Tillfället var deras mammas begravning. En lokaltidning skrev: ”De små gossarna sjöngo men då kistan sänktes ner i graven brusto tårarna lös hos de små”. Saknaden efter mamman lämnade aldrig Jussi Björlings sångröst.

Pappan tog med sönerna till Amerika och turnerade i många år runt i svenskbygden som Björlingkvartetten. Målet var att bli världsartister. När Jussi Björling var 15 år dog även pappan lika plötsligt som mamman. Sönerna sjöng även på den begravningen.

Efter pappans död hade pojkarna Björling inte längre någon som tog hand om deras bokningar. De kämpade för sin överlevnad och gick skilda vägar.

Jussi Björling hamnade i Stockholm där han fick provsjunga för Operan. 19 år gammal debuterade han på scen som lykttändare i Puccinis ”Manon Lescaut”. En månad senare fick han huvudrollen i Mozarts ”Don Juan”. Och ryktet om rösten som genomborrade hjärtan spred sig över världen.

Med avbrott för andra världskriget blev Metropolitan i New York den nya huvudscenen för Jussi Björling ända fram till hans död 1960. Jussi Björling bildade familj i Stockholm, men under de sex-sju månader långa vistelserna i New York så lämnades barnen hemma.

Däremot följde hans fru alltid med på dessa resor. I och med att hon även fick rollen som hans surrogatmamma ansågs hon viktigare för honom än för barnen.

Intervjuerna med de tre barnen i dokumentären är oförglömliga.

Johan von Sydows dokumentär visar även hur viktig Jussi Björlings röst blev för Sverige. Parallellt med Jussi Björlings resa mot toppen gick Sverige från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av de mest välmående.

Jussi Björlings röst fångade hela den resan: det extremt hårda arbetet; smärtan, längtan, hoppet. Loa Falkman säger i dokumentären: ”Han är som en svensk flagga i rösten”.

Jussi Björling brände sitt ljus i båda ändarna: han drack hela tiden, drabbades av flera hjärtattacker. 49 år gammal slog hans hjärta för sista gången. Sorgen i Sverige var så stor att SVT för första gången tv-sände en begravning.

I morgon kväll lördag, mellan 19.00 och 20.00, kommer det att kännas som Jussi Björling både lever och dör på nytt.

(slut)


GRADVALLS VAL

FILMMUSIK 1
Hedra mästaren John Barry (1933-2011) med overkligt vackra ”Mary’s theme”, signatur till Vanessa Redgrave-filmen ”Mary, Queen of Scots” från 1971.

FILMMUSIK 2
Sigur Rós, ”Festival”. Spelas i slutscenen till ”127 timmar”. Hade varit given Oscarvinnare för bästa låt om den inte redan varit utgiven tidigare.

FILMMUSIK 3
”The King’s Speech: Soundtrack”. Franske kompositören Alexandre Desplat har fått sin fjärde Oscarnominering med detta perfekt sentimentala ljudspår.

+

BONUS NR 1:

The same procedure as last year? The same procedure as every year, James. Som en följd av att filmer sparas till månaden innan Oscargalan blir februari årets bästa biomånad.

I dag och nästa fredag är det premiär för de två bästa filmer som visats på svenska biografer sedan ”The Social Network”. I dag ”The King’s Speech”, nästa fredag ”127 timmar”.

Det är två till synes totalt olika sorters filmer – ett historiskt drama om en brittisk kung och ett samtida drama om amerikansk bergsklättrare – men de har två avgörande saker gemensamt.

Båda filmerna domineras av huvudrollsinnehavare som gör sina livs roller. Oscarkategorin årets manliga skådespelare har fem nominerade men är i år i realiteten en fajt enbart mellan Colin Firth i ”The King’s Speech” och James Franco i ”127 timmar”. (Firth vinner.)

”The Kings’ Speech” fick totalt 12 Oscarnomineringar och ”127 timmar” fick totalt sex.

Båda filmerna handlar också om människor som fastnar och deras kamp tillbaka till livet.

”127 timmar” handlar om någon som fastnar konkret. I förra veckans DI Weekend intervjuades den verkliga huvudpersonen, unge bergsklättraren Aaron Ralston, som tvingades kapa sin egen arm med en slö kni för att komma loss i en ravin.

”The King’s Speech” handlar om någon som fastnar i sitt tal. Manus till filmen är skriven av en stammare och ”The King’s Speech” är den första film i historien som porträtterar stamning på ett trovärdigt och korrekt sätt.

Båda filmerna är värda betyget 5 av 5. Bio blir sällan så här uppslukande och livsförhöjande

Jan Gradvall

+

BONUS NR 2:

Att starta en tv-kanal är svårare än det kan tyckas. En evig påminnelse om det är TV7. Att Aftonbladets och Schibsted trodde sig kunna lockare tittare till en tevekanal utan ett enda bra inköp vittnar om en hybris och en arrogans som borde bli föremål för framtida studier på Handelshögskolan.

Det är därför desto mer imponerande att TV11 så snabbt blivit en kanal att räkna med. TV11 är TV4 Gruppens omprofilering av den anonyma TV400.

Efter två veckor har det varit den tevekanal jag tittat mest på efter SVT. Och förklaringen är enbart kanalens skickliga programläggning och amerikanska inköp.

TV11 sänder ”American Idol” med bara några dagars fördröjning, en tävling som i år vitaliserats genom Jennifer Lopez och Steven Tyler från Aerosmith som nya domare.

TV11 verkar även ha bestämt sig för att utmärkta ”Glee” äntligen ska få sitt genombrott i Sverige genom att pumpa ”Glee” sex dagar i veckan.

TV11 förfogar dessutom över pärlor som ”30 Rock” och ”Sons of anarchy” samt sänder ”Lost” i repris mitt på dagen och ”Buffy the vampire slayer” mitt i natten.

Jan Gradvall