Krönika, Dagens Industri

Weekend 31 januari

Krönika

Jan Gradvall

Ett avgörande problem med nyhetsrapportering är att de nyheter som förmedlas skapar en falsk illusion av att vi förstått vad som faktiskt har hänt.

Aktuella exempel är rapporteringen om den svenska insatsen i Afghanistan. Ett typiskt telegram: ”En eldstrid utbröt mellan en afghansk-svensk enhet och motståndsmän efter att en afghansk polisenhet utsatts för en attack med en hemmagjord vägbomb.” Ett annat: ”En svensk patrull besköts i de sydöstra delarna av svenskarnas operationsområde”.

Dessa två händelser – båda autentiska exempel från 2010 – förvandlas till mindre nyheter som ger oss tidningsläsare och radiolyssnare den falska illusionen av att vi förstår vad de inblandade soldaterna varit med om.

I inget av fallen dog heller svenska soldater. Vi sorterar därför bort dessa två strider som mindre viktiga.

Men att dessa två notistelegram kan rymma traumatiska upplevelser som för evigt kommer att påverka de inblandade visar en aktuell dokumentärfilm om kriget i Afghanistan.

”Restrepo” har släpps som amerikansk dvd och visades efter nyår på National Geographic Channel i Sverige. Kanalens danska huvudkontor säger att de sannolikt kommer att visa den i repris innan Oscargalan 27 feburari.

Förutom att ”Restrepo” i tisdags nominerade till en Oscar för bästa dokumentärfilm har den redan vunnit tunga Grand Jury Prize vid Sundancefestivalen.

Det unika med ”Restrepo” är att det är en krigsdokumentären gjord helt utan historia och politik. Filmen tar aldrig ställning för eller emot den utländska truppnärvaron i Afghanistan. Det enda filmen vill visa hur det känns för soldaterna som befinner sig där.

Den amerikanske journalisten Sebastian Junger, känd för ”En perfekt storm”, besökte Afghanistan under ett år. Han gjorde reportage för Vanity Fair och skrev boken ”War” som gavs ut i somras. Tillsammans med den brittiska fotografen Tim Hetherington beslutade sig Sebastian Junger även för att göra en dokumentärfilm.

Filmen innehåller inga intervjuer med generaler eller politiker. Vad vi får uppleva är exakt vad amerikanska eller svenska soldater upplever i Afghanistan: långa perioder av tristess varvat med ögonblick då andra försöker döda dem.

Sebastian Junger: ”Soldaternas liv var vårt liv: vi satt inte med deras familjer, vi gjorde inte intervjuer med afghaner, vi utforskade inte geopolitiska debatter. Soldaterna lever och dör på avlägsna poster i Afghanistan som få på hemmaplan kan föreställa sig. Deras erfarenheter är viktiga att förstå, oberoende av politisk övertygelse. Åsikter kan vara ett sätt att undvika att se verkligheten. Detta är verkligheten.”

”Restrepo” är namnet på det basläger soldaterna upprättar i Korengaldalen. De döper lägret efter en stupad kamrat, Juan Restrepo. Vad vi under den 94 minuter långa filmen får uppleva är rent nyhetsmässigt inte större än i de citerade nyhetsprogrammen om svenska soldater. En hemmagjord vägbomb. Eldstrider utan avgörande strategisk betydelse för kriget i stort.

Men det stresspåslag och den närvarokänsla som ”Restrepo” förmedlar är så påtaglig att alla beordras att se denna film för att förstå vad det innebär att vara en soldat.

En av de unga soldaterna i filmerna ler hela tiden. Först i slutet kommer förklaringen: ett halvår efter en eldstrid har han fortfarande inte kunnat sova.

(slut)

GRADVALLS VAL

TV
”Sherlock”, SVT söndag 21.00. Bättre än så här blir inte tevemediet. Bländande remake där sms visas i rutan och Watson & Holmes har varsin iPhone.

HYRFILM
¨The Kids Are Alright”. Julian Moore har en t-shirt med Costellos ”My aim is true” i första scenen. Annette Bening har en från Antones, rockklubb i Austin.

ARTIKEL
”Världens mest överskattade städer” av Bobo Karlsson. Blev 2010 års mest läsa artikel på Svd.se. God stilistik och långläsning kan bli en vinnare på nätet.