Krönika, Dagens Industri
Weekend 10 september
Krönika
Jan Gradvall
”E sjukt förkyld”. ”Så sjuk, vill ligga i sängen resten av mitt liv”. ”Ont i halsen och har typ snor i hela huvudet.” Den som följer Twitter eller Facebook kan just nu ta del av många liknande statusuppdateringar.
När vi numera vaknar upp på morgnarna känner vi inte bara av vårt eget halsont – vi känner av halva Sveriges halsont.
Detta är också idén bakom en av Googles intressantaste satsningar, Google Flu Trends. Idén är enkel. Genom att övervaka alla de ord och uttryck som vi kan tänkas använda för att beskriva att vi är sjuka, så har sökmotorer i dag möjlighet att upptäcka en annalkande influensapandemi långt före läkarna kan göra det.
American Center for Disease Control tror att sociala medier vid nästa stora influensa kan ge ett försprång på hela två veckor, vilket kan vara livsavgörande för utsatta grupper.
Sergey Brin, en av Googles två grundare, lägger ner mer och mer av sin tid på att arbeta för forskning om sjukdomar. Sergey Brin, 37, uppskattas i dag ha en förmögenhet på närmast ogripbara 17.5 miljarder dollar. Men inte ens alla pengar i världen kan garantera att Sergey Brin får fortsätta vara frisk.
Sergey Brin har en gen i sin kropp kallad LRRK2, en mutation som associerats med en högre risk att drabbas av Parkinson. Sergey Brin lät undersöka sig när hans mamma drabbades. Alla som har genen LRRK2 får inte Parkinson men den ökar risken med att få det med mellan 30 procent och 75 procent.
För att minska sin riskprocent har Sergey Brin gjort två saker. Han har börjat träna och äta sundare. Han har också skänkt 50 miljoner dollar till en helt ny form av Parkinson-forskning.
Forskningen inom Parkinson har hittills byggt på de klassiska vetenskapliga metoderna: hypoteser, analyser, kollegial utvärdering, publicering. Kort sammanfattning: Läkare med teorier står böjda över mikroskop och kommunicerar sedan med varandra om sina upptäckter.
Men Sergey Brins idé är att komplettera detta med att parallellt forska på ett mer Googleaktigt vis. För tänk om man kan vända på hela forskningsmodellen? Tänk om man i stället för att utgå från hypoteser kan börja med att helt planlöst samla in fakta – enorma mängder fakta – och först därför ge sig in i materialet och leta efter mönster och samband? I USA kallas detta för ”pattern recognition”, vilket också är namnet på en lysande roman av William Gibson från 2002.
Det är denna utveckling som dataforskaren Jim Gray, som gick bort 2007, kallade för ”the fourth paradigm of science”. Jim Gray förutsåg att den framtida vetenskapen skulle baseras på att bearbeta enorma mängder av fakta, och att den skulle behövas nya datahjälpmedel för att göra det.
Och den som i dag inte bara har pengarna utan framförallt algoritmerna för att göra detta är Google.
Sergey Brin säger i en intervju i The Times att han hoppas att hans bidrag – över 363 miljoner kronor – kan bidra till att verkligen göra skillnad inom Parkinsonforskningen.
Kort efter att Sergey Brin offentliggjorde sin satsning meddelade en annan högst medial miljardär, Harry Potter-författarinnan J.K. Rowling, att hon skänker 112 miljoner kronor till en ny satsning på MS-forskning. Även i J.K. Rowlings fall är ett av motiven att hennes mamma drabbades av sjukdomen.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
HYRFILM
”Blind Side”. Egentligen lika tunn som ett ”Krya på dig!”-vykort. Men en briljant Sandra Bullock visar varför hon fick en Oscar för den här rollen.
INREDNING
Todd Selby, ”Selby is in your place” (Abrams). Människor med kreativa yrken fotograferade i sina hem. Säljs ständigt slut i Stockholms bokhandlar.
DVD
”The Big Clock”. Återutgivning av klassiker från 1948. Gjordes en remake 1987 med Kevin Costner (”No way out”) men ingen kan svettas som Ray Milland.
+
BONUS:
Det svåröversättbara uttrycket ”money on the screen” verkar vara uppfunnet för att beskriva den nya amerikanska tv-serien ”The Event”. Enbart pilotavsnittet verkar ha kostat mer än samtliga svenska långfilmer som spelats in sedan ”Åsa-Nisse på jaktstigen” från 1950.
Trailern är också ett fyra minuter långt amerikanskt mästerverk i konsten att bygga upp spänning. Ett försök att mörda USA:s president följs av texten ”THE ASSASSINATION PLOT IS NOT THE EVENT”. Sedan en ung man som upptäcker att hennes flickvän försvinner. ”THE DISAPPERANCE IS NOT THE EVENT”. Och därefter allvarliga män och kvinnor som för viskande samtal i stängda rum. ”THE CIA COVER-UP IS NOT THE EVENT”.
Så vad är egentligen ”THE EVENT”? Som tv-tittare känns det som man blir serverad en tallrik med världens läckraste mat bara för att få den undanryckt i sista sekund.
Annie Wegelius, programdirektör på SVT, berättar att hon under tv-mässan LA Screenings i slutet av maj såg piloter på cirka 50 nya amerikanska tv-serier.
– Ingen var läckrare än ”The Event”, säger Annie Wegelius. Förutom att det var uppenbart att det var en extremt välgjord serie, ett sällsynt exempel ”production value”, så byggde mitt beslut på att köpa in den på något så enkelt som att jag själv var oerhört nyfiken på att se nästa avsnitt.
– Efter visningen anordnade tv-bolaget fest. När jag fick se den där unga skådisen i serien (Jason Ritter) kunde jag inte låta bli att gå fram till honom och fråga: ”Så vad händer? Hittar du din flickvän igen?” Han svarade ”Sorry, inte ens jag vet, producenten håller handlingen hemlig även för oss skådespelare”.
I normala fall hade svenska tv-tittare fått vänta minst ett halvår för att få se ”The Event”, men Sverige, liksom bland andra Italien, Ryssland och Storbritannien, kommer att sända serien bara några dagar efter den amerikanska premiären.
– Det är förmodligen den största simultanstart av en tv-serie som gjorts. ”The Event” är något som kommer att snackas om jorden runt, säger Annie Wegelius.
”The Event” får premiär på SVT söndag 27 september 21.15
Jan Gradvall