Krönika, Dagens Industri
Weekend 27 augusti
Krönika
Jan Gradvall
På söndag, dagen innan Polarprisutdelningen, hålls Polar Music Talks på biografen Skandia i Stockholm. De båda pristagarna, Björk och Ennio Morricone, intervjuas på scen i var sitt samtal om musik.
I fallet Björk är intervjuaren är lika exklusiv som pristagaren. Intervjun kommer att ledas av Sasha Frere-Jones från The New Yorker, de senaste tio årens skarpaste musikkritiker. När The Economist 2008 rankade världens mest inflytelserika kritiker alla kategorier var Sasha Frere-Jones, 40, med på listan.
Av alla artiklar om musikvärldens framtid de senaste åren är det också en artikel av Sasha Frere-Jones i The New Yorker i juni som varit den mest ögonöppnande.
Sasha Frere-Jones skrev att ingen fortfarande har en aning om musikindustrins framtid, vad de än påstår, men att det däremot går att säga något om musiklyssnandets framtid.
Och att den framtiden kommer att påminna väldigt mycket om 1960.
I framtiden kommer vi att, precis som 1960, lyssna på musik – gratis – från tre olika slags apparater: en fyrkantig låda placerad inomhus, en liten apparat som kan bära med oss i handen och från en bilstereo.
Skillnaden är att den fyrkantiga låda som 1960 var en radio eller en stereoanläggning i dag är en dator. Den handburna apparat som en gång var en transistorradio är i dag en iPhone eller smartphone. Bilstereon är fortfarande en bilstereo, men vi kan nu även vara våra egna radioproducenter.
Hela utvecklingen vrids med andra ord tillbaka till hur det var för 50 år sedan när musikbranschen helt dominerades av radio. En tid när skivsamlande förekom i marginalen men inte var en folkrörelse.
Av de 20 timmar i veckan som genomsnittsamerikanen just nu lyssnar på musik är bara tre timmar musik som han/hon själv äger. Resterande 17 timmar är radio. Eller ”radio”.
I Sverige har Spotify i dag blivit motsvarigheten till vad Melodiradion var när den startade 1961 som ett svar på Radio Syd och Radio Nord. (Det är frestande att jämföra Radio Syd och Radio Nords inverkan på musikklimatet med Napster och Pirate Bay.)
I USA, där Spotify inte ännu fått starta, finns i stället satsningar som Pandora, en slags streamad radio men där man själv kan välja låtar. Pandora har i dag 700 000 låtar och 48 miljoner lyssnare. I USA finns även mycket starka Sirius Satellite Radio som har applikationer för BlackBerry och iPhone motsvarande vad Spotify har i Sverige.
Ett exempel på att musikklimatet redan nu har förvandlats till 1960 är att allt fler använder sina smartphones som en liten radio utan hörlurar. I somras satt vi på en balkong på Amorgos i Grekland, drack vin och lyssnade på ”Harlem shuffle” och ”Cold sweat” med iPhones som enda musikspelare.
Ljudet blir exakt som en gammaldags transistorradio, precis lagom skrälligt. Särskilt gammal soul och rhythm & blues, musik som arrangerades specifikt för att låta bra i enkla radioapparater och i jukeboxar, låter superbt när man låter dem strömma ut högt från sin iPhone.
På skateboardramper runt om i landet har de yngsta åkarna tagit av sig hörlurarna och låter i stället sitt eget musikurval strömma ut högt ur fickan från sina smartphones.
Så när vi åkt tillbaka till framtiden är det kanske inte längre popstjärnor vi drömmer om att bli. Vi vill vara Kersti Adams-Ray.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
DOKUMENTÄR
”Serietecknaren Art Spiegelman”. Fransk dokumentär om en av de stora berättarna alla kategorier. Genom SVT Play har det blivit ännu tydligare vilket exemplariskt dokumentärutbud SVT har.
DVD
”Korpen flyger/Korpens skugga”. Nej, Björk var inte först med att sätta Island på den moderna populärkulturella kartan. Dessa klassiker från 1980-talet (”Tungur knivur!”) ges på onsdag ut i en nyutgåva.
JOURNALIST
Lev Grossman, Time Magazine. Gjorde senast den mycket fina intervjun med författaren Jonathan Franzen. Men Lev Grossmans alla bokartiklar och recensioner för Time är en fröjd att läsa.
+
BONUS:
Kortis nr 2:
Världens nu främste pianist? Enligt en omröstning bland klassiska pianister är det Martha Argerich, den 69-åriga argentinska som spelade på Konserthuset i Stockholm under Nobelveckan i december 2009.
Omröstningen är gjord av Music, BBC:s utmärkta musiktidning om klassisk musik. Music stoltserar även med att vara världens mest säljande tidning om klassisk musik.
Redaktionen på Music lät göra en enkät blanda 100 aktiva pianister i dag som alla fick ranka sina tre favoritpianister genom tiderna. Martha Argerich hamnade högst bland världens nu levande pianister på Topp 20-listan och blev den enda kvinnan.
Martha Argerich hamnade dessutom så högt som på åttonde plats, nio placeringar för en legend som Glenn Gould.
Etta på listan blev Sergej Rachmaninov (1873-1943), även odödlig som kompositör och dirigent. Ryssar och polacker dominerar, med fyra representanter vardera.
Här nedan listan i sin helhet
Jan Gradvall
Världens genom tiderna 20 bästa klassiska pianister
1. Sergej Rachmaninov (1873-1943)
2. Arthur Rubinstein (1887-1982)
3. Vladimir Horowitz (1903-1989)
4. Sviatoslav Richter (1915-1997)
5. Alfred Cortot (1877-1962)
6. Dinu Lipatti (1917-1950)
7. Artur Schnabel (1882-1951)
8. Emil Gilels (1916-1985)
9. Martha Argerich (1941-)
10. Arturo Benedetti Michelangeli (1920-1995)
11. Krystian Zimerman (1956-)
12. Ignaz Friedman (1882-1948)
13. Radu Lupu (1945-
14. Edwin Fischer (1886-1960)
15. Wilhelm Kempff (1895-1991)
16. Murray Perahia (1947-)
17. Glenn Gould (1932-1982)
18. Walter Gieseking (1895-1956)
19. Josef Hofmann (1876-1957)
20. Claudio Arrau (1903-1991)
Källa: Tidningen Music.