Krönika, Dagens Industri
Weekend 5 mars
Krönika
Jan Gradvall
I yngre kretsar räknar man med febrig förväntan ned till årets stora filmpremiär. Nu är det bara drygt två veckor kvar.
Med yngre kretsar avses då inte sextonåringar utan sexåringar.
Och det handlar inte om en biofilm utan en film som får premiär direkt på dvd. Den 24 mars anländer slutligen ”Clutch Powers äventyr”, den första Lego-filmen någonsin.
Alla som klivit in i en leksaksaffär de senaste åren har gjort samma reflektion. Trots konkurrensen från alla elektronikdrivna leksaker har Lego gjort en storslagen comeback.
Vad som lockar den yngsta generation är dock inte själva byggbitarna i första hand utan de nya Lego-figurerna.
Inför julhandeln 2007 utnämnde Sveriges leksakshandlares riskförbund på sedvanligt manér årets leksak. Många äldre höjde på ögonbrynen när det visade sig vara – Lego Star Wars.
Vad har Star Wars med Lego att göra? Fråga dagisbarn i dag och svaret blir: ”Allt”.
Eter ännu ett genidrag av George Lucas så tecknade Lucasfilm Ltc 1999 ett licensavtal med Lego. Tillverkandet av byggsatser, figurer och dataspel blev en sådan succé att 2005 var åtta av de tio bästsäljande legokartongerna i USA Lego Star Wars.
2005 visade sig också bli ett avgörande år för den danska legokoncernen.
Företaget Lego grundades 1932 men började tillverka sina berömda byggklossar i plast först 1949. Ordet Lego är en sammansättning av de danska orden ”leg godt”. Efter några mycket framgångsrika decennium fick Lego sedan svårare att klara sig i konkurrensen.
Ödesåret 2004 redovisade Lego ett underskott före skatt på 1,5 miljarder kronor. Det katastrofala resultatet gjorde att koncernen sålde sina fyra Legoparker till ett amerikanskt riskkapitalbolag.
Anledningen till försäljningen, som Dagens Industri skrev 2005, var att familjebolaget Legos ägare Kjeld Kirk Kristiansen nu enbart ville koncentrera sig på kärnverksamheten – leksakerna.
Och de mest populära leksakerna visade vara Lego Star Wars, och även andra filmfranchisesamarbeten som ”Indiana Jones”, ”Batman”, ”Harry Potter” och ”Toy Story”.
Legos avtal med George Lucas går dock ut 2011. Lego har de senaste åren därför även satsat på att utveckla egna karaktärer. Därav premiären för ”Clutch Powers äventyr”, en jättesatsning där Lego gör en omvänd George Lucas. För varför nöja sig med att bara sälja leksaker när man även kan göra filmen?
Själva filmen ”Clutch Powers” är som en byggsats där man lånat klossar från alla de ovannämnda filmerna. Det är mer en långfilmslång reklamfilm för Lego än en ”Citizien Kane”. Men det fungerar: efter en förhandsvisning har min sexårige son inte talat om något annat.
Att Lego lyckades vända koncernen, från bankruttläge 2004 till att 2008 och 2009 var företagets bästa år någonsin, har också mycket med att man började lyssna på sina konsumenter. På medieseminariet Grid i Stockholm i fjol höll Legos London-bosatte finska utvecklingschef Cecilila Weckström ett intressant företag med rubriken: ”How to use the user” (finns på nätet).
På ett sätt som kan jämföras med operativsystemet Linux har Lego lagt ut ritningarna till sina legobitar som ”open source” på nätet. Och på så sätt indirekt godkänt piratkopiering. I stället för att – som skivbranschen och filmbranschen – stämma sina flitigaste användare så har man beslutat sig för att dra nytta av deras hängivenhet.
På många sätt påminner även hela mediebranschen i dag om lego. Vi konsumenter vill inte följa andras ritningar, utan bygga vad vi själva vill med de klossar vi hittar.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
HYRFILM
”In the loop”, släpps onsdag. Den bästa dialogen i en biofilm på 2000-talet. ”Climb the mountain of conflict? You sound like a Nazi Julie Andrews.”
KOKBOK
”Pluras kokbok” (Norstedts). Suveräna tv-programmet ”Mauro & Pluras kök” på TV8 är också en påminnelse om Pluras fina kokbok från i fjol.
TWITTER
Tracey Thorn. Sångerskans twittrande ger en mycket bättre bild av hennes liv och personlighet än vad någon journalist lyckats
+
BONUS NR 1:
Jeff Bridges är bakfyllornas Picasso. Ingen kan han som gestalta känslan av kallsvettning, yrsel och kvävda kräkreflexer.
Jeff Bridges nya film ”Crazy heart”, med svensk biopremiär i dag, börjar med en scen som för tankarna till ”Big Lebowski”. Jeff Bridges kliver in i en bowlinghall, fast denna gång inte för att han ska spela bowling utan för att han ska uppträda där som countrysångare.
Att döma av hans röda ögon verkar ljudet av kraschande käglor komma inifrån hans eget huvud. Om Jeff Bridges bakfyllor i ”Big Lebowski” var hans blå period så har han med ”Crazy heart” tagit steget till ”Guernica”.
Jeff Bridges är storfavorit till att natten mellan söndag och måndag hämta hem en Oscar för sin roll som trasig countrysångare i ”Crazy heart”.
När man ser ”Crazy heart” kan man dock inte sluta tänka på en annan film, ”Tender mercies” från 1983.
Till stora delar är det samma film. Även ”Tender mercies” handlade om en trasig countrysångare, spelad av Robert Duvall, vars liv förändras när han träffar en yngre kvinna med en son.
Både Jeff Bridges och Robert Duvalls countrysångare har även hämtat stor inspiration från framförallt Merle Haggard. Båda skådespelarna sjunger även själva i filmerna.
Robert Duvall fick också en Oscar för sin roll 1983.
Ingen i teamet bakom ”Crazy heart” verkar dock vara bekymrad över dessa likheter. Det är Robert Duvalls produktionsbolag som producerat ”Crazy heart”. Robert Duvall dyker även upp i ”Crazy heart” som bartender.
”Crazy heart” är inget filmiskt mästerverk men allt i filmen känns country: långa bilfärder i amerikanska södern, långa samtal i gammaldags telefonkiosker, långa blickar vid bardiskar.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Natten mellan söndag och måndag, med start 02.00, direktsänder Kanal 9 Oscargalan. Att årets värdpar är Steve Martin och Alec Baldwin ger förväntningar om en klassisk natt.
Oavsett vem som vinner den första Oscarstatyetten så kommer det att bli den 2 745:e statyetten som delas ut.
Sedan starten 1929 har 2 744 guldgubbar delats ut till 1 798 vinnare; i vissa klasser kan det ju vara flera pristagare som får gå upp på scenen.
Stayetten är 13,5 centimeter hög och väger 3,85 kilo.
Ingen vet säkert varför den Art Deco-inspirerade statyetten sedan 1939 haft smeknamnet Oscar – ett halvdussin olika historier cirkulerar – men den ritades av MGM:s art director Cedric Gibbons.
Guldfiguren håller i ett korsriddarsvärd och står ovanpå en filmrulle. Denna består av fem delar som representerar akademiens fem olika ursprungsgrenar: skådespelare, manusförfattare, regissörer, producenter och tekniker.
Mannen som stått nakenmodell för denna ärkeamerikanska symbol är ironiskt nog inte någon amerikan utan en mexikan. Efter tips av sin fru vände sig Cedric Gibbons till den mexikanske skådespelaren och filmregissören Emilio ”El Indio” Fernández (1904-1986).
Själva skulpturförlagan gjordes sedan i lera av skulptören George Stanley som även gjort Muse Fountain vid Hollywood Bowl.
Statyetterna tillverkas numera i Chicago av företaget R. Owens & Company. Leveranstiden är 3-4 veckor för 50 stayetter.
Om någon vinnare vill sälja sin Oscar är han/hon, enligt ett kontrakt som upprättades 1950, skyldig att först erbjuda akademien att köpa tillbaka statyetten för en dollar. Annars har akademien rätt att konfiskera den.
Jan Gradvall