Bara inte ABBA gör en Beatles
Den 15 mars invigs ABBA i Rock And Roll Hall of Fame. En ny dvd påminner om varför detta är världens mest prestigefyllda musikpris. Springsteens invigningstal till Jackson Browne borde används som studiematerial i konsten att hålla tal. Krönika i DI Weekend, 26/2 2010.
Weekend 26 februari
Krönika
Jan Gradvall
Bara inte ABBA gör en Beatles. Det är bara drygt två veckor kvar tills ABBA vid en ceremoni på hotellet Waldorf Astoria i New York väljs in i Rock and Roll Hall of Fame.
Sammanhanget kunde inte vara tyngre. ABBA blir invigda samtidigt som Iggy Pop & The Stooges. Samma kväll belönas även två av de ytterst få låtskrivarpar genom pophistorien som är jämbördiga med Björn & Benny: Barry Mann & Cynthia Weil (”You’ve lost that lovin’ feeling”) och Ellie Greenwich & Jeff Barry (”Be my baby”).
Problemet är bara att ingen i Sverige – och därmed kanske inte heller någon i ABBA-lägret – verkar förstå hur stor denna kväll kommer att bli.
Och att prisutdelningen därmed, om inte alla fyra ABBA-medlemmarna är på plats, riskerar att bli samma bittra antiklimax som den frostiga kväll 1988 när Beatles valdes in.
Rock and Roll Hall of Fame startade 1986. Till skillnad från svenska Polarpriset tog prisnämnden beslutet att börja från början i rockhistorien.
Första årskullen bestod av: Chuck Berry, James Brown, Ray Charles, Sam Cooke, Fats Domino, The Everly Brothers, Buddy Holly, Jerry Lee Lewis, Little Richard och Elvis Presley.
Sedan dess är Rock and Roll of Hame också det mest respekterade musikpriset i världen. En nyutgiven DVD-box, ”Rock and Roll of Hame Museum: Live” (Time Life, amerikansk import), visar också vilken nivå det är på prisceremonierna.
Till en början fanns tv-kameror på plats enbart i arkivsyfte. Väldigt lite av materialet på denna unika DVD-box har därför tidigare visats offentligt.
Om någon tv-kanal hade direktsänt så hade Pete Townshend knappast våga förvandla sitt invigningstal för Rolling Stones 1989 till något av en roast. Townshend han säger att han fått ”så mycket från Rolling Stones”, inte minst en könssjukdom från Mick Jagger
När Bruce Springsteen inviger Jackson Browne 2006 håller han ett tio minuter långt briljant tal som förtjänar att användas som studiematerial i konsten att hålla tall.
Bruce Springsteen är personlig, påläst, analytisk och väldigt rolig. Bruce Springsteen var förband till Jackson Browne i början av sin karriär. Han berättar att han blev avundsjuk på två saker: Jackson Brownes hår och att han alltid hade så många snygga tjejer i publiken
Springsteen: ”När jag och The E Street Band gick upp på scenen, vilket måste bero på någon homoerotisk underström i vår musik, så var det bara män i publiken. Och inte särskilt snygga män heller.”
Invigningstalen på Rock and Roll Hall of Fame har utvecklat till en konstart i sig. Lou Reed har sällan varit så personlig som när han inviger Dion. Flea i Red Hot Chili Peppers håller ett evighetslångt passionerat brandtal till Metallica.
När Jakob Dylan inviger Tom Petty & The Heartbreakers berättar han om hur han på en turné med bandet hamnade bredvid Tom Pettys döttrar och tänkte: ”Jesus, your dad is Tom Petty!”
Den enda gången det krackelerar är just när Beatles invigs 1988. Mick Jagger är lysande när han håller invigningstalet. Men när Beatles sedan ska ta emot priset är det bara Ringo Starr och George Harrison som är på plats
Ringo är så full så att han knappt kan prata. Därefter stegar Yoko Ono fram till mikrofonen och säger med tydlig adressat till den frånvarande Paul McCartney: ”Om John hade varit vid liv, hade han varit här”.
Det är så man inte vill att det ska bli när ABBA invigs.
(slut)