Tack Sveriges tonsättare
Fredagen den 12 december 2008 fick jag Stims skriftställarstipendium. Jag är oerhört glad och inte så lite rörd, inte minst med tanke på Stims styrelses motivering till beslutet:
Stim, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar. Stim bildades 1923 och har i dag cirka 50 000 anslutna medlemmar.
Sedan 1968 delar Stim då och då ut ett skriftställarstipendium. De flesta som fått det har varit doktorander och docenter i musik. Bland de få med populärkulturell anknytning som fått det är Uno ”Myggan” Ericson som fick det 1979 och Stefan Wermelin som fick det 2006.
I fredags, 12 december, fick jag detta stipendium. Jag är oerhört glad och inte så lite rörd. Inte minst med tanke på Stims styrelses motivering till beslutet:
"Jan Gradvall har under mer än 25 år som journalist och författare på ett högkvalitativt sätt skrivit om musik i ett stort antal olika sammanhang. Med stor stilsäkerhet, integritet och kunskap har han bevakat såväl själva musiken som musikbranschen. Han har också följt med utvecklingen över tiden, och är idag kanske den skribent som bäst kan beskriva den populärkulturella utvecklingen i samhället. Antagligen kan ingen annan på ett bättre sätt förmedla hur den konstnärliga, tekniska och branschmässiga utvecklingen hänger ihop, och hur detta påverkar oss alla."
Att detta Skriftställarstipendiet är på 30 000 kronor är också välkommet med tanke på att skrivande om musik i dag är ungefär lika lönsamt som att ge ut skivor. Jag skulle kunna dubbla min årsinkomst om jag slutade att skriva om musik. Men att jag samtidigt skulle halvera mig själv som människa har det aldrig varit ett svårt beslut att fortsätta.
Vid prisutdelningen, där även Atterbergpriset delades ut till tonsättaren Marie Samuelsson och ytterligare 89 tonsättare fick stipendier för att kunna fortsätta göra musik, höll Stims ordförande Gunnar Petri ett tal som alla borde fått ta del av. ”Ett samhälle utan musik är ett samhälle som inte är värt att leva i.”
Jag är särskilt glad att jag får detta pris nu. Jag tycker själv det är först de senaste två åren som jag verkligen börjat komma ned till kärnan i de musikerintervjuer jag gjort.
Jag tänker använda prispengarna till att skriva ännu mer om musik under 2009.
Tack!
(slut)