Skivrecensioner, DI Weekend
Taken By Trees
Titel: Open Field
(Rough Trade/Border)
Betyg: 4
Popband kan vara som träd. Om en gren bryts av växer det fram flera nya. När sångerskan Victoria Bergsman hoppade av The Concretes fick världen två unika musikprojekt i stället för ett. Samma månad som The Concretes fina senaste album ges ut i England solodebuterar Victoria Bergsman på prestigeskivbolaget Rough Trade under namnet Taken By Trees.
”Open Field” är ett av årets vackraste popalbum. Victoria Bergsman unika och medvetet sluddrande röst – hon suger på vokalerna som de vore halstabletter – kombineras med precisa och glasklara arrangemang signerade Björn Yttling, Sveriges just nu ledande skivproducent.
Några av sångerna, särskilt ”Open Field” och ”Cedar Trees”, bärs fram av klanger som närmast för tankarna till asiastisk musik. Där låter det som Victoria Bergsman, precis som i filmen ”Crouching Tiger, Hidden Dragon”, svävar uppe bland trädkronorna.
Jan Gradvall
Young Marble Giants
Titel: Colossal Youth
(Domino/Playground)
Betyg: 5
Cardiff-trion Young Marble Giants debutalbum från 1980 har genom åren använts som ett hemligt handslag popkonnässörer emellan. Att så få känt till detta mästerverk har bara ökat dess attraktionskraft.
Medan de flesta andra band under postpunken gjorde musik som kan karaktäriseras som expressiv och storslagen, skar Young Marble Giants tvärtom ned musiken till ett absolut minimum. Allt som hörs är Alison Stattons viskande röst och bröderna Moxhams försiktiga fingrande på gitarr respektivt bas. Musiken låter som den är broderad för hand.
Det är också förklaringen till att ”Colossal Youth” fortsatt att låta så tidlös. Bortsett från att det ibland hörs en pockande trummaskin och en plastig orgel skulle utgivningsåret lika gärna kunna ha varit 1880. Eller 2080.
Dominos återutgivning, som även innehåller en exemplarisk bonus-CD med 26 extraspår, finns i handeln 2 juli.
Jan Gradvall
Queens Of The Stone Age
Titel: Era Vulgaris
(Interscope/Universal)
Betyg: 4
För veckan skrev jag att vad som gör duon White Stripes så unik är att det är den enda hårdrockgrupp i världen som gör musik för båda hjärnhalvorna. Jag glömde Queens Of The Stone Age när jag skrev det.
På sitt femte album fortsätter Josh Homme att stå med ena benet inne i garaget och det andra inne på konstgalleriet. Han använder ljud, eller framförallt oljud, som en konstnär använder färger. Varenda nyans är genomtänkt, även om själva utförandet är mer Pollock än Vermeer. Det stänker uppåt väggarna.
Och resultatet blir alldeles förträfflig hård rock med talande låttitlar som ”Sick, Sick, Sick” och ”Run Pig Run”. Trent Reznor (Nine Inch Nails), Julian Casablancas (Strokes) och Mark Lanegan har funnits med i studion, men det går inte att skilja deras bidrag från helheten i detta oljudkonstverk.
Jan Gradvall
Loudon Wainwright III
Titel: Strange Weirdos: Music From And Inspired By The Film ’Knocked Up’
(Concord/Universal)
Betyg: 4
Av alla sommarens filmpremiärer ser jag mest fram emot ”Knocked Up”, en komedi som går upp på svenska biografer 16 augusti. Regissören Judd Apatow, 39, har tidigare varit delaktig i allt från geniala TV-serier som ”The Larry Sanders Show” och ”Freaks And Geeks” till långfilmer som ”Anchorman” och ”40 Year Old Virgin”.
Judd Apatow har till sin nya Hollywood-komedi varit djärv nog att att ge uppdraget att göra filmmusiken till den 60-årige och notoriskt tjurige singer-songwritern Loudon Wainwright III. Ett val lika och udda och lyckat som det var att låta Randy Newman göra musiken till ”Toy Story”-filmerna.
Loudon Wainwright III:s melankoliska intelligens är i perfekt samspel med Judd Apatows melankoliska humor. I öppningsspåret slår han fast: ”When it’s grey in L.A. I sure like it that way/ Cause there’s way too much sunshine round here”. Skivan är gjord i samarbete med Joe Henry, en av samtidens mest pålitliga producenter. Missa inte heller Judd Apatows fina hyllningstext till Wainwright i CD-konvolutet.
Jan Gradvall
+
Veckans 3 MP3
Sinéad O’Connor, ”I Don’t Know How To Love Him”
En version av ”Jesus Christ Superstar”-balladen med samma glöd och intensitet som hennes tolkning av Princes ”Nothing Compares 2 U”.
Editors, ”Smokers At The Hospital Doors”
Genial iakttagelse i låttiteln. När unga Editors från Birmingham inte skyr elden låter bandet märkligt likt Brända Barn från Sundsvall.
Shout Out Louds, ”Impossible”
Apropå krönikan intill. Denna fina, svenska sommarsingel fångar hur man som student känner sig i gryningsljuset dagen efter lastbilsflaket.