Krönika, Dagens Industri
Weekend 9 februari
Krönika
Jan Gradvall
En orsak till att det aldrig blir tråkigt att rapportera från populärkulturens frontlinjer är att ingen någonsin lyckas förutse de mest avgörande trenderna.
Ingen kunde förutse anstormningen av kanadensiska popband för några år sedan. Ingen har heller kunnat förutse att de bästa filmerna på 2000-talet plötsligt skulle göras av mexikanska filmregissörer.
I oktober hade det episka samtidsdramat ”Babel” premiär, en film av mexikanen Alejandro González Inárritu som fortfarande lockar publik till svenska biografer. Med sju nomineringar är ”Babel” huvudfavorit vid Oscargalan 25 februari.
I dag är det svensk biopremiär för två andra storverk av mexikanska regissörer. Briljanta ”Children of Men” av Alfonso Cuarón utspelar sig i ett England 2027 där ingen längre kan få barn. Precis som ”Blade Runner” är det något så sällsynt en science fiction-film som förändrar ens sätt att se på samtiden.
I dag är det också premiär för Guillermo del Toros ”Pans labyrint” som med sex nomineringar – näst flest någonsin för en icke-engelsktalande film – är den stora överraskningen i årets Oscaruppställning. ”Pans labyrint” utspelar sig på ett plan i Spanien 1944 där fascisterna tagit över makten. Men på ett annat plan är ”Pans labyrint” en saga med fauner, en film om ett utsatt barns behov att skapa sin egen fantasivärld.
I Sverige lanseras ”Pans labyrint” som ett fantasydrama med en filmaffisch och annonser som för tankarna till ”Sagan om ringen”. Det är förmodligen rätt för att locka en yngre publik, men risken är att den mer vuxna publiken tittar åt ett annat håll och därmed missar ett av 2000-talets mest originella och gripande filmkonstverk. Mexikanen Guillermo Del Toro kan jämföras med både Steven Spielberg, Lewis Carroll och Gustave Doré.
Gemensamt för dessa tre filmer – ”Babel, ”Children of Men” och ”Pans labyrint” – är att ingen av dem är utpräglat mexikansk. Det mexikanska yttrar sig snarare i ett annat sätt att se på världen. Ett utanförperspektiv som funnit där sedan födseln: Mexiko kommer alltid att befinna sig i skuggan av USA.
Det finns en parallell här till vågen av kanadensiska popband. Vad som gjort att band som Arcade Fire och Broken Social Scene förnyat rockmusiken på 2000-talet kan ha göra med att även de kommer från ett land som både geografiskt och kulturellt alltid betraktas som ett grannland till USA.
Många av de mest typiska USA-skildrarna kommer i själva verket från Kanada. Filmaren James Cameron är kanadensare. Likaså Jack Warner, mannen bakom Warner Brothers, Vanity Fairs chefredaktör Graydon Carter, Wallpaper-grundaren Tyler Brűlé, författaren Douglas Coupland och medieteoretikern Marshall McLuhan. För att inte tala om Neil Young och Leonard Cohen. Eller Pamela Anderson.
Utanförskapet kan vändas till en för del. Det kan vara precis det som behövs för att se det andra inte ser.
Kanske är det därför man som svensk berörs så mycket av dessa filmregissörer från Mexiko och musiker från Kanada. Vi befinner oss på precis samma sätt både lika nära men på avstånd från den amerikanska kulturen.
(slut)
+
GRADVALLS VAL
KONST
Pipilotti Rist, 10 februari-17 juni, Magasin 3, Stockholm. Första soloutställningen i Skandinavien med schweizisk konstnärinna som bokstavligen låter åskådarna följa med in i hennes filmvärld.
TV
”The Sarah Silverman Program”. Premiär på Comedy Central i USA förra veckan. Silverman lever upp till förväntningarna och förnyar hela begreppet komediserie. Vilken svensk kanal hinner först?
BOK
Jake Halpern, ”Fame Junkies” (Houghton Miffin). Amerikansk journalist utforskar varför USA är så besatt av kändisskap och kändiskultur. Både psykologi och teknologi är en del av förklaringen.
+
BONUS NR 1:
Svenska skivbolaget Labrador drivs av två personer. ”Eller två och en halv om man räknar med en praktikant”, som en av grundarna Johan Angergård uttrycker det.
Ändå har detta lilla bolag sedan starten 1998 hunnit med 100 utgivningar och blivit en av Sveriges internationellt mest kända skivetiketter. Artister som The Radio Dept. och Surburban Kids With Biblical Names har spridits över hela världen.
På onsdag ges det ut en box, ”Labrador: A Complete History of Popular Music”, med 4 CD-skivor som sammanfattar bolagets historia. Förordet är skrivet av Jude Rodgers, skribent på engelska tidningen The Word.
Labrador-kontorets adress i Stockholm, Odengatan 102, är numera klassad som pophistorisk mark. Åtminstone ur ett engelsk popperspektiv.
Efter att ha stigit av flygbussen från Arlanda på Torsgatan, och letat sig fram till rätt portdörr, skriver journalisten Jude Rodgers storögt: ”This is where Labrador lives; this is where indie pop music, proud of spirit, big of heart and brimming with enthusiasm lives and breathes.”
Hela lördagkvällen på Debaser Medis, Stockholms största rockklubb, ägnas åt skivbolaget Labrador och dess artister. På scen står Suburban Kids With Biblical Names, (ingenting), The Mary Onettes, Sambassadeur och Lasse Lindh.
Jan Gradvall
+
BONUS NR 2:
Svenska Grammisgalan håller på att bli en så perifer händelse att det är ett under att den fortfarande sänds i TV. Amerikanska Grammy-galan, däremot, håller ställningarna genom att inte bara dela ut priser, utan även satsa på verkligt exklusiva artistframträdanden som hela världen talar om. Galans slogan, ”Watch Music’s Biggest Night”, är till och med ett registrerat varumärke.
Årets amerikanska Grammisgala hålls på söndag kväll Den näst största händelsen är Justin Timberlakes framträdande – eller rättare sagt vem han ska sjunga tillsammans med. En omfattande reklamkampanj på nätet dundrar just nu ut: ”Who will sing with Justin?” Med tanke på att Justin Timberlakes förra kända duettpartner, Janet Jackson, råkade visa bröstvårtan i direktsänd TV är det naturligtvis ett svårslagbart sätt att locka tittare.
Men den största händelsen vid årets Grammy-gala är naturligtvis The Polices återförening. Av alla återföreningar det senaste decenniet är detta den kanske mest spektakulära, inte minst ekonomiskt. Att Sting väljer att återförenas med ”the other two” inför gruppens 30-årsjubileum är en så stor händelse att den kan påverka årsomsättning för Universal Music Group, världens största musikaktör med 25,5 procent av marknaden.
I samband med återföreningen väljer Universal att släppa The Polices alla gamla skivor på nytt. Lita därför att trion på söndag både spelar en ny låt och en gammal. Och att trion direkt efter presenterar datumen för vad som kommer att bli 2007 års största och mest lukrativa turné.
Jan Gradvall