Vad vi kan vänta oss av 2007

I kristallkulan om nöjesåret 2007. Från Dagens Industri 2 januari.

Text: Jan Gradvall

Så här blir nöjesåret 2007.

1. Decentralisering bland skivbolagen

Det senaste decenniet har präglats av att de globala skivbolagsjättarna köpt upp varandra och blivit färre och färre. Nu väntar en rakt motsatt utveckling.
Svenska artister och skivbolag har börjat upptäcka nackdelen med att sitta fast i internationella kontrakt. Som fri aktör kan man mycket lättare anpassa sig till den extremt turbulenta marknaden och göra egna lokala avtal.

Utbrytaren Roxy Recordings kommer att följas av många fler. Nystartade Roxy Recordings ägs av danska nordisk Film och har anlitat veteranen Leif Käck som VD. Roxy Recordings gör 50/50-dealar med artisterna på ett sätt som kan jämföras med litteraturens Piratförlaget. Hittills har Orup, Peter LeMarc och The Ark gått över till Roxy.

2. Hausse för konsertarrangörer

I slutet av 1980-talet förutspåddes livemusikens död. Rocklubbar lades ned eller gjordes om till klubbar med discjockeymusik. Men nu kommer rockklubbarna tillbaka igen.

Samma yngre målgrupp som tycker att 175 kronor för en CD-skiva är för dyrt lägger utan att blinka ut 350 kronor för en konsertbiljett. Parallellt med att skivförsäljningen i Sverige rasat med 35 procent har omsättningen för EMA Telstar, landets största konsertarrangör, ökat med 30 procent.

Förr ansågs turnéer vara det bästa sättet för artisterna att sälja skivor. Nu betraktas i stället skivorna som reklam för turnéerna. Titta bara på Robbie Williams som under två kvällar på Ullevi i somras omsatte 40 miljoner kronor.

3. Svt.se blir Sveriges ledande TV-kanal

Framtiden för SVT kommer att bli mycket bistrare än vad Eva Hamilton erkänner offenligt. I den senaste upplagan av undersökningen Ungdomsbarometern ställdes frågan: ”Om du bara fick se en TV-kanal, vilken skulle du välja?”

Kanal 5 vann överlägset med 35 procent av svaren. Först på femte och sjätte plats kom SVT1 med 7 procent och den knappt längre mätbara SVT2 med endast 2 procent.

När det analoga nätet släcks över Stockholm den 12 mars kommer SVT att få ännu färre tittare. I samma ögonblick som alla måste ha digitalboxar för att kunna fortsätta titta, boxar där TV8 och Axess Television är lika lätta att zappa till som SVT, så kommer allt fler att upptäcka – inte minst politiker – att ”public service” inte behöver vara liktydligt med statliga kanaler.

Samtidigt är SVT i dag helt överlägset både Kanal 5, TV4 och TV3 på det område som växer mest – webben. I stället för att betrakta Svt.se som något somn är underordnat de andra kanalerna kan man lika gärna se det som Sveriges modernaste TV-kanal.

Perfekt teknik. Förbluffande bredd i utbudet. Och helt oberoende av sändningstider. Precis så kommer snart alla TV-kanaler att behöva agera.

4. Biografer läggs ned, filmen blomstrar

En studie som mätföretaget MMS publicerade i mitten av december visade att i åldersgruppen 16 till 25 tittar svenskar just nu på 40 minuter nedladdad film och TV om dagen.

Precis vad skivbolagen insåg alldeles för sent så kommer filmbolagen och TV-kanalerna under året att slutligen inse att det inte går att stoppa ny teknik. Särskilt inte teknik som är perfekt anpassad för användarna. DVD-försäljningen börjar efter några guldår nu att minska rejält.

Vapnet är att snabbt erbjuda lagliga alternativ som fungerar ännu bättre. Varför finns till exempel inte alla svenska filmklassiker att köpa från Filminsitutets hemsida i nedladdad form för säg 50 kronor styck?

Biografernas nuvarande kris är inte detsamma som filmbranschens kris. Filmintresset i konsumentledet är större än någonsin. Problemet är att biografen blivit en onödigt dyr distributionsform som inte passar alla slags filmer.

Det säger en del att de filmer som Hollywood satsar mest på i sommar är ”Shrek 3”, ”Spider-man 3” och ”Pirates Of The Caribbean 3”. Morgondagens Kurosawa, Fellini eller Bergman kommer knappast att presentera sig på en biograf.

Och vad är det som säger att ett filmmästerverk måste vara liktydigt med en långfilm på bio? Kulturoraklet Brian Eno förutspår att filmsajter som Youtube.com kan föda fram en ny sorts filmkonstverk.

5. Radiohead-effekten

Hela musikbranschen väntar med spänning på Radioheads kommande album. Inte bara på hur det låter utan framförallt på i vilken form det kommer att ges ut. Radiohead står just nu utan skivkontakt. Och frågan är om de behöver något.

Musikbranschen på 2000-talet har gått varvet runt och befinner sig just nu i samma situation som vid rockens barndom på 1950-talet. Vad som är konstant, då och nu, är att det finns artister och lyssnare som vill få kontakt varandra.

Men allt som under ett halvt sekel vuxit fram däremellan – det som vi i dag kallar skivbranschen – är på väg att göras överflödigt via sajter som MySpace och nätbutiker som Emusic och iTunes.

Att Sony BMG gått in som delägare i AllEars, en svensk variant av MySpace, är ett tydligen tecken på att även skivbolagen själva inser att de måste förändra sig för att överleva. Vad som kommer att vara oförändrat viktigt är att spåra upp och förvalta talanger.

6. Svenska blir återigen förstaspråk

Den svenska musikexporten under 2005 (siffror för 2006 finns ännu inte tillgängliga) var den lägsta sedan statistiken första gången presenterades 1997. Anders Hjelmtorp, VD för Export Music Sweden, säger till branschtidningen NMB: ”Vi har inte längre några superstjärnor på den interantionella musikscenen. Man kan säga att vi blivit ett friidrottslandslag utan Kajsa Bergqvist och Carolina Klüft.”

Kanske är det därför som många yngre artister börjat tänka i banor som Lundell och Ledin redan känt till i 30 år. Vill man leva på sin musik i Sverige ska man sjunga på sitt modersmål.

Moneybrother släppte strax före jul sitt första svenskaspråkiga album. Hans gamla skivbolag, som numera har en internationell ägare, vägrade ge ut det. Men Pengabrorsan gav ut det själv, hamnade tvåa på försäljningslistan och drog ut på en utsåld turné.

Under de närmaste månaderna byter även Hello Saferide och Nicolai Dunger från engelska till svenska.

På samma sätt väntar en renässans för svenskt TV-drama. I takt med att fildelningen sprider sig går det inte längre att förlita sig till utländska TV-serier för att bygga en kanalprofil. Hur många tittare har nya heta science fiction-serien ”Heroes” kvar när TV4 slutligen börjar sända den i höst?

Just TV4, som inte gjort sig känt för sina dramasatsningar, satsar stort på svenskt drama under 2007. Kvalitet kan återigen bli kommersiellt gångbart.

(slut)