Krönika, DI Weekend

Weekend 17 april

Krönika

Jan Gradvall

Cutting out the middleman. Det är en term hämtat från drogvärlden. I gatuhandeln med crack och heroin talar man om att i transaktionen mellan säljare och användare öka förtjänsten genom att eliminera mellanleden.

Det är precis detta som Jay-Z hoppas kunna göra med nya streamingtjänsten Tidal.

Rapparen och affärsmogulen Jay-Z är enligt Forbes god för fyra miljarder kronor. Hans referensramar kommer dock inte från Harvard Business School utan från gatans universitet.

Innan Jay-Z blev rappare försörjde han sig som langare i Brooklyn. Vad han lärde sig i gathörnen präglar fortfarande hans sätt att tänka och göra affärer.

När Tidal lanserades för snart tre veckor sedan var förvirringen stor i musikbranschen. Vad kommer att hända nu?

I hiphopkretsar förstod man direkt vad Jay-Z försökte göra. Efter den spektakulära presskonferensen för Tidal beskrevs Jay-Z:s drag på Twitter som ett drug dealer move, en taktik typisk för droghandlare.

Att starta en streamingtjänst som ägs av artisterna själva är ett sätt att cutting out the middleman i musikvärlden. Genom Tidals intåg kommer inte längre vare sig skivbolagen eller Spotify (som delvis ägs av skivbolagen) att behövas.

Eller rättare, sagt, det är vad Jay-Z själv hoppas på.

Vad han dock inte räknat med är att han i denna kamp har en ännu slugare motståndare på andra sidan gatan.

För den som gjort det mest klassiska av alla drug dealer moves i striden om streamingkunder är konkurrenten Spotify.

Det är många streamingtjänster som just nu slåss om marknaden. I Sverige dominerar Spotify stort, men i USA, där streaming ännu inte slagit igenom på samma sätt, har Spotify konkurrens från Beats Music (som får mångdubblade resurser efter uppköpet av Apple), Deezer, Rhapsody, Rdio och nu även Tidal.

Det enda streamingföretag som dock ännu lyckats få betalande användare i större antal är det enda som också erbjuder ett gratisalternativ – Spotify.

Tre veckor efter lanseringen står Tidal fortfarande och stampar med färre än en miljon användare. Spotify har 60 miljoner användare varav 15 miljoner betalande.

Att först ge bort varan gratis är det bästa sättet att skapa beroende och få kunder. När jag en gång gjorde reportage om handeln med heroin och crack i Spanish Harlem talade langarna om vikten att även dela ut varor gratis. (Genom att stödja musikgrupper såg de även till att bli populära i sina kvarter.)

Den stora nackdelen med att som Tidal kräva betalning direkt är att det stänger ut många unga människor. För att registrera sig på Tidal krävs att man har ett kreditkort. Hur många 13-åringar har det?

Spotify har många användare som efter att först tecknat sig för det så kallade freemium-alternativet (finansieras med reklam mellan låtar) går över till premium när de får en inkomst.

Samtidigt är det många i branschen som nu försöker stoppa Spotifys gratisalternativ – något som riskerar att vrida tillbaka klockan till tiden då illegal fildelning dominerade.

Lucian Grainge, boss för världens största skivbolag Universal, har sagt att freemium är ohållbart i längden. Vid konferensen Code/Media i mars räknade en blogg ut att Lucian Grainge dissade freemium inte mindre än sju gånger. Universal är en av Spotifys ägare.

Efter Tidals lansering spekulerade en del branschbedömare om att Tidal kan slå ut konkurrenterna om de stjärnor som nu äger Tidal lägger upp sina kommande låtar exklusivt på sajten.

Studerar man Jay-Z:s imperium inser man att det aldrig kommer att hända. Jay-Z sitter på för många stolar.

Samtidigt som han kritiserar hur skivbolagen behandlar artister har han själv varit skivbolagsdirektör. Hans skivbolag Roc Nation är en del av Universal och finansieras av Live Nation som gjort ett intåg i skivbolagsbranschen genom att teckna ett tioårskontrakt med Jay-Z för drygt en miljard kronor.

Om Jay-Z menar allvar med att enbart lägga upp sina låtar exklusivt på Tidal skulle han börja med att betala tillbaka den miljarden.

De artister som stod på scenen under Tidals presskonferens är stora stjärnor men representerar inte framtiden. Medelåldern var 37 år.

Alicia Keys höll samma brandtal om att detta är musikens räddning när hon 2004 var med på en presskonferens för iTunes Store i Europa.

Tidalgänget är heller inte de första artisterna historien som tycker att skivbolagen tar för stor del av intäkterna och i stället startar eget.

Titta på hur det gick när Beatles och Frank Sinatra startade egna skivbolag på 1960-talet, nya bolag där de lovade artisterna mer pengar och större frihet.

Sinatra insåg sina begränsningar och lyckades sälja Reprise efter tre år. Beatles skivbolag Apple slutade i rent kaos.

(slut)

+

GRADVALLS VAL

DOKUMENTÄR
”Sinatra: All or nothing at all”. Frank Sinatra, som skulle fyllt 100 i år, porträtteras av tunge dokumentärfilmaren Alex Gibney. För en gång skull fokus på sångaren Sinatra. 4 glimrande timmar. Tyvärr än så länge endast på amerikanska HBO.

YOUTUBE
Barack Obama intervjuar David Simon. Apropå förra veckans krönika om YouTubes inflytande på världen: Barack Obama har en egen YouTube-kanal där han för två veckor sedan valde att intervjua skaparen av ”The Wire”.

TIDNING
New York Magazine. Den mest välgjorda tidningen i världen just nu. Perfektion i kombination av typografi och bildresearch. Fantastiskt dubbelnummer om New Yorks nattlivshistoria, ”After midnight”. (March 23-April 5).

+

BONUS NR 1:

Den man älskar agar man. Populärkulturen har utvecklat sin egen kompletterande variant till detta ordspråk. Den som agar en älskar man.


”Spinal Tap” (1984) är en brutal drift med hårdrockvärlden. Ändå älskas filmen av hårdrockare. Alla har lärt sig alla repliker.

”Zoolander” (2001) är ett veritabelt mord på modevärlden. Ändå hyllades Ben Stiller och Owen Wilson som hjältar när de förra månaden gästade Fashion Week i Paris som sina rollfigurer Derek Zoolander och Hansel McDonald.

Samma sak har nu hänt med ”Silicon Valley”, den satirserie om dotcomvärlden vars andra säsong i måndags rullade igång på HBO och C More.

I augusti i fjol deltog Google-grundarna Sergey Brin och Larry Page i ”The Ice Bucket Challenge”, där man i välgörenhetssyfte låter sig filmas när man får en hink med isvatten över huvudet.

I filmen på YouTube kan man Sergey Brin i en T-shirt med logotypen Hooli. Larry Page har en grön t-shirt med en logotypen till en startup döpt till Pied Piper.

Det är bara det att inget av dessa två företag existerar i verkligheten. Hooli och Pied Piper är de två företag som figurerar i tv-serien ”Silicon Valley”, en drift med Google-världen som Brin och Page skulle kunna avsky men i stället älskar.

Det har även framkommit att Facebook-grundaren Mark Zuckerberg ser varje avsnitt av ”Silicon Valley” tillsammans med sina vänner

”Silicon Valley” är gjord av Mike Judge, mästare på vad som kallas arbetsplatshumor. Mike Judge låg bakom långfilmen ”Office space” (1999) som var den stora inspirationskällan för den epokgörande tv-serien ”The Office”.

När jag för tre år sedan mailintervjuade Mike Judge för DI Weekend frågade jag varför arbetsplatser och kontorsmiljöer är så tacksamma miljöer för komedi.

Mike Judge: ”I tusentals år har människor har människor varit som vi är nu, vi har inte förändrats genetiskt. Men plötsligt spenderar vi nu våra liv sittande i kontorslandskap framför datorer. Jag tror inte vi är redo för det”.

Jan Gradvall

+

BONUS NR 2:

Som en befriande kontrast till allt snack om streamingtjänster firas i morgon – för åttonde året i rad – Record Store Day. I fjol valde Sverige att tidigarelägga Record Store Day på grund av påsken men väljer nu samma datum, 18 april, som resten av världen.

Artister gör under morgondagen stödspelningar i skivaffärer över hela Sverige. Det släpps även många specialutgåvor i begränsade upplagor, framförallt på vinyl.

Årets bästa Record Store Day-utgåva kommer från Metallica som valt att göra en kopia på sin första demokassett från 1982. Ett C60-kassettband med sju låtar känt som ”No life ’til leather” komplett med handskrivna låttitlar i blå kulspets. Lars Ulrich säger: ”Det är förmodligen bara tolv personer som kommer att kunna spela den”.

Det var dessa inspelningar, med Dave Mustaine på gitarr och Ron McGovney på bas, som gav Metallica skivkontrakt. Ljudet på kassetten är remastrat för att maximera ljudkvaliteten, utan göra avkall på originalets råhet.

För den som visar chansen att köpa kassetten – eller inte har kvar någon kassettbandspelare att spela den på – kommer inspelningarna i sommar att ges ut på cd och vinyl i samband med att Metallica börjar återutge sin katalog.

Jan Gradvall

OBS! De texter jag lägger ut på hemsidan är mina okorrade Word-dokument. Skrivfel som rättats till av DI:s utmärkta redigerare kan vara kvar här. Maila gärna om du ser konstigheter. Hinner sällan gå igenom själv.