Skivrecensioner, DI Weekend
Tinariwen
Emmaar
Wedge
Betyg: 5
Jordgloben snurrar, allting är i ständig rörelse, inte minst populärmusiken. Länderna där den mest vitala musiken görs i dag är inte desamma som under de decennier då USA och Storbritannien totalt dominerade.
Från 1968 till 1972 nådde Rolling Stones sin kreativa topp med albumsviten ”Beggars banquet”, ”Let it bleed”, ”Sticky fingers” och ”Exile on main street”. Jag kan inte sluta spela de albumen, kan inte sluta besöka de albumen. Det är inte bara musik utan geografiska med egna mikroklimat.
Jag kan heller inte sluta spela den svit med album som nordafrikanska tuareg-gruppen har Tinariwen gjort nu på 2000-talet. Jag skulle vilja påstå att tiden kommer att ge gruppens svit samma plats i musikhistorien som Stones dito.
Tinariwen och Rolling Stones årgång 1968-1972 rör sig i samma varma landskap, där det aldrig blir kallare än 32 grader i skuggan, där den huvudsakliga födan är blues och gitarrerna är lika slöa och giftiga som ormar i ökensolen. Musiken som är exil från samtiden.
Namnet Tinariwen betyder öknar i plural. Alla gruppens album (det nya är det sjätte) har haft öken som plats och tema.
I augusti 2012 arresterades gruppmedlemmen Abdallah Ag Lamida i Mali av en militant grupp islamister som anklagade Tinariwen för att spela satans musik. Gruppen fick fly sitt hemland och har spelat in sitt nya album i en annan öken, Joshua Tree i Kalifornien, en välbekant plats för många musiker, inte minst Keith Richards.
Jag har haft albumet på en förhands-cd i tre månader och är beredd att utnämna ”Emmaar” till Tinariwens finaste stund hittills.
Jan Gradvall
Christer Sjögren
Christer Sjögren sjunger Sinatra
Warner
Betyg: 2
Christer Sjögren från Värmland sjunger Sinatra. Den store vikingen har lite problem med uttalet och får kämpa ned konsonanterna. Han gör det heller inte lätt för sig när han öppnar ett Sinatra-album med att sjunga en låt av Stevie Wonder.
Men Christer Sjögren utstrålar kraft och stolhet och sjunger albumet igenom med pondus och bravur. Tankarna går till Lars Molins filmatisering av Selma Lagerlöfs ”Kejsarn av Portugallien”. En tv-serie där Ingwar Hirdwall gick omkring i samma värmländska landskap som en kejsare över ett rike som bara fanns i hans eget huvud.
Jan Gradvall
Temples
Sun structures
Heavenly
Betyg: 4
Strawberry fields forever. Engelsk psykedelia är nu inne på sitt sjätte decennium. Med ojämna mellanrum kommer det nya band som går vidare i fotspåren från det sena 1960-talets sinnesutvidgande band och gör musik där alla färger är starkare än i vardagen. Temples kommer från samma scen som även fostrat Toy, hyllade i DI Weekend i fjol. Band med unga medlemmar i imponerande luggar som varken ser ut eller låter som nostalgiska skivsamlare, utan gör dynamisk, vacker popmusik med attityd och just nu-känsla.
Jan Gradvall